WASHINGTON – Jag sa aldrig att ”change” skulle bli lätt eller att jag skulle kunna åstadkomma det på egen hand, sa Barack Obama som medgav bakslag – till och med välförtjänta sådana – under det gångna året.

Obamas första State of the Union-tal varade i hela 70 minuter med täta applåder från partikamraterna men med bistra miner på den republikanska sidan i representanthusets plenisal. Stämningen var artigare än under Obamas tal till kongressen om sjukvården förra året när en ledamot ropade ”Du ljuger”.

Under de senaste månaderna har vreden mot Obama och hans politik, såväl stimulansmiljarder som prioriteringen av vårdreformen, vuxit. De så viktiga oberoende väljarna visade sin motvilja i normalt demokratiska Massachusetts för en vecka sedan. Republikanen Scott Brown segrade och därmed förlorade demokraterna sin supermajoritet i senaten.

Uppgiften för den ofta lite fjäre Obama denna kväll var att visa att han bryr sig om vanligt folks svårigheter och också ingjuta samma hopp som under valrörelsen. Nu efterlyste han i princip ett andra stimulanspaket, samt skattelättnader för medelklassen och intygade ”Jag ger inte upp”.

En snabbmätning i CNN tydde på att nära hälften av de tillfrågade gillat talet och ytterligare nära en tredjedel ställde sig positiva.

- Hur länge måste vi vänta? Hur länge måste Amerika vänta på att framtiden ska ta vid? frågade Obama och nämnde Kina och Tyskland som exempel på länder som satsar på utbildning, forskning och investeringar i sådant som grön energi.

- Jag avskydde det. Ni avskydde det. Det var lika poppis som typ en rotfyllning, sa Obama om räddningspaketet till bankerna som han gått till storms mot på sistone.

Obama tog upp vårdreformen vars framtid är mycket oviss i och med den nya sammansättningen i senaten och vädjade om nya tag i båda partierna.

- Jag valde inte att ta mig an just den frågan för att hösta in några lagstiftningssegrar, fastslog Obama som erkände att han inte förklarat syftet med en reform tillräckligt tydligt – och välkomnade alla att komma med nya idéer bara kostnaderna och budgetunderskotten kan minskas.

Krigen, terrorbekämpning och rikets säkerhet nämnde Obama allra sist, till skillnad från företrädaren George W Bush som slog an tonen i de här frågorna redan 2002 med talet om ”ondskans axelmakter”.

- Alla våra stridande trupper kommer att vara ute ur Irak i slutet av augusti, sa Obama med påpekandet att detta ligger i linje med vallöftena samt tillade att han ville öka stödet för anhöriga till militärer.

En konkret nyhet var att Obama meddelade att han tänker driva igenom en ändring av den så kallade Don’t ask, don’t tell-policyn i försvarsmakten. Regeln att homosexuella kan tjänstgöra i militären så länge de inte bekänner sin läggning infördes under Bill president Clinton och var då en stor besvikelse för ”gays” som hoppats på en mer genomgripande reform. Att Obama dröjt så länge har kritiserats hårt i homosexrörelsen.

Bland övriga utfästelser:

- öka exporten för att skapa nya jobb.

- frysning av utgifterna under tre år, men försvaret, pensioner och äldresjukvården undantas.

- en tvärpolitisk kommission som ska granska budgeten.

- en bankavgift för att få tillbaka skattebetalarnas pengar.

- skattesänkningar för medelklassen, men inte höginkomsttagare, fondchefer och oljebolag.

- träffar varje månad med ledarskapet i respektive partiblock i kongressen, ”Jag inser att ni knappt kan hålla er” sa Obama med viss ironi.

- säkring av kärnmaterial efter en internationell konferens i april.

- ”konsekvenser” ifall Iran inte följer sina åtaganden.

Anmärkningsvärt denna kväll var vidare en HD-domares synliga protest mot Obamas konstaterande att ett domslut nyligen får till följd att storföretagspengar kommer att flöda i valkampanjer. ”Inte sant” muttrade Samuel Alito som utnämndes av Bush.

Virginiaguvernören Bob McDonnell (som vann i valet i november trots att Obama kampanjat för den demokratiske kandidaten) underströk i oppositionens svarstal att ”den federala regeringen försöker göra för mycket”.