Uttalandet har först uppmärksammats av Upsala Nya Tidning (UNT) som lagt upp filmklippet på sin webbsajt här.

Mötet har, enligt UNT, föregåtts av en tid då tidningen rapporterat om hård kritik mot generaldirektör Christina Åkermans ledarstil – och hur förtroendet för ledningen sjunkit i en medarbetarundersökning.

Av klippet framgår hur Christina Åkerman gör ett inlägg på temat information som lämnats till pressen.

Kort efter att ledningen lämnat information till underställda inom myndigheten, så ringer medier upp och ställer frågor, ibland "bara några timmar" efteråt, säger Åkerman, som också slår fast att "det är inte vi" som lämnat ut uppgifterna.

– Då tycker jag att det är en värdegrundsfråga som bör diskuteras: Varför hanterar vi frågor på det sättet, säger hon i filmklippet.

– Det är inte vi som gör det, det är inte vi som vill någon illa. Det är någon annan, någonstans, som inte kliver fram som gör det här. Och det måste uppenbarligen vara någon i vår myndighet, säger Åkerman till personalen i filmklippet som UNT publicerat

Hon säger också att det som skett har ”en väldigt, väldigt negativ inverkan på vår möjlighet att ta oss vidare i det här arbetet”.

Det är Justitiekanslern som har till uppgift att, som det heter, värna om meddelarfriheten och anonymitetsskyddet för uppgiftslämnare till massmedierna. JK har också till uppgift att agera åklagare i tryckfrihetsmål.

– Det här är den typen av uttalanden som tyvärr förekommer. Det är i regel inte brottsligt, men man säger saker som kan göra att personal inte vågar eller vill kontakta medier om man känner att man har något man vill säga, säger JK Anna Skarhed till SvD.

Enligt Tryckfrihetsförordningens tredje kapitel får myndigheter - med vissa undantag – inte efterforska vem som är källa till uppgfiter som publicerats – och inte heller på något sätt "ingripa" mot den personen. Dessa bestämmelser kallas för TF:s efterforsknings- och repressalieförbud.

Christina Åkerman har med stor sannolikhet inte brutit mot dessa bestämmelser genom de uttalanden som framgår av UNT:s rapportering, anser JK.

– När det gäller repressalieförbudet förutsätter det att man åstadkommit någon faktisk effekt, som exempelvis att någon förlorat sitt jobb. Och såvitt jag kan förstå handlar det heller inte om någon direkt efterforskning, säger Anna Skarhed, som ändå är kritisk till Åkermans agerande.

– Men såvitt jag kan bedöma låter det inte lämpligt. Det låter som att hon av oaktsamhet har sagt saker som just har den här tonen, som innebär att man vill lägga locket på eller inskränka anställdas möjlighet att uttala sig. Det är viktigt att den som har ansvar som chef verkligen tänker på det här.

UNT har talat med två tryckfrihetsexperter som delar JK:s uppfattning – Åkerman har inte begått något brott, men uttalat sig klart olämpligt.

– Jag uppfattar det här som oerhört obehagligt. JO har i beslut slagit fast att man aldrig som chef i offentlig förvaltning får göra värderande uttalanden med anledning av att någon vänt sig till medierna, säger Carl-Gustaf Spangenberg, juridiklektor vid Uppsala universitet, till UNT.

Christina Åkerman säger själv till SvD att hon inte haft för avsikt att uppmuntra till efterforskning av källa – eller att på något sätt försöka inskränka tjänstemännens rätt att kontakta medier.

– Låt mig börja med att säga är att whistleblowing är något som jag tycker är bra. Om någon tolkat det jag sagt som olämpligt, så är jag den första att beklaga det. Det var inte min mening, säger hon.

Vad tycker du själv - var det olämpligt?

– Eftersom jag vet vad jag ville säga, och vad jag önskar, vilket är en öppen vidareutveckling av en myndighet, så har jag en bild av vad jag ville förmedla. Och återigen, om någon uppfattar att jag sade det på ett mindre bra sätt så beklagar jag det, säger Christina Åkerman till SvD.

Åkerman säger att hon uttalade sig under personalmötet som svar på en fråga från en medarbetare om varför han eller hon fått läsa resultaten från en medarbetarundersökning i media.

I stället för att kritisera de som lämnat uppgifter till medier har Åkerman önskat feedback om det finns en uppfattning att man inte vågar föra fram sin kritik internt, säger hon.

Men din uppmaning att ta reda på "vad är det som pågår" - kan inte det ses som uppmaning till efterforskande av källa?

– Nej, jag har inte sagt att man ska ta reda på någonting, vi har ingen som helst rätt att ta reda på källor. Det vore fullständigt otänkbart. Vad jag ville veta var om det finns upplevelser att man inte kan framföra sina åsikter när man sitter i grupper och enheter, att man inte inväntar chefernas möjlighet till att gå i genom detta.

De som lämnade ut uppgifter – har de brutit mot det värdegrundsarbete inom myndigheten som du beskriver?

– Nej, de är i sin fulla rätt att göra detta. Men vad jag ville fråga är hur kan vi skapa ökad trygghet så att den eller de personer som gjort så här, att de också kan diskutera det i sina arbetsgrupper och med sina chefer.