I Svt:s dokumentär tar morddömde Thomas Quick tillbaka samtliga sina erkännanden.

En granskning av polisens och åklagarens arbetsmetoder visar att förhörsledare manipulerat den psykiskt sjuke Thomas Quick och att bevisdokument från utredningen censurerats och skrivits om.

– Det mesta var känt sedan tidigare. Att förhörsledare gett honom ledande frågor och på så sätt hjälpt honom fram till erkännanden har kritiserats tidigare, så det visste man ju. Men att en poliskvinna sa att man försökt hålla undan uppgifter, var inget jag kände till, säger Göran Lambertz till SvD.se.

Han litar nu på att det blir en resningsprocess där frågan om Thomas Quicks skuld på nytt prövas i domstol.

Enligt Lambertz kan en granskning från JK:s sida av polisens och åklagarnas agerande bli aktuell tidigast efter det.

– Jag gör ingenting nu. Nu räknar jag med resningsprocess och då kan jag inte under tiden granska något, jag gör det efteråt i så fall, säger Göran Lambertz.

Justitiekanslern ombads 2006 att göra en granskning av Quick-domarna, sedan advokaten till en av de mördades anhöriga påtalat brister i utredningen.

Göran Lambertz såg då inga konstigheter i dokumenten.

– Det var bara en översiktlig granskning av domarna: Jag fick en föredragning, en del papper och det var ingen omsorgsfull granskning av hela materialet. Men de slutsatserna vi drog då står jag fast vid, säger Göran Lambertz.

Men om det nu visar sig att det undanhållits bevis, ska det vara så?

– Har det friserats bevisdokumet, så är det fel.

Borde du inte noterat det i granskningen?

– Jag minns inte om det fanns med i bilden. Redan då riktades påståenden om olika fel i utredningen som i huvudsak handlade om att man hjälpt Quick att erkänna. Men de metoderna är ganska naturliga mot bakgrund av Quicks situation.