– En fråga till advokaterna: är alla personer här idag som var här igår?

Tystnaden som följde på tingsrättsdomarens fråga tolkades som en bekräftelse. Och därmed kunde dag två av mastodonträttegången i Halmstad om misstänkt människsmuggling börja.

De 35 åtalade och deras 20 advokater konfronterades med de båda åklagarnas sakframställning av åtalet i en rättegång som inte beräknas vara klar förrän i månadsskiftet maj/juni.

Halmstadmålet handlar om hur skenäktenskap, falska födelseattester och dödsbevis, noggrant konstruerade osanna berättelser, varit redskap för att ta sig till Sverige. Och om hur organisatörerna tjänat mångmiljonbelopp och hur både barn och vuxna hamnat i svåra sociala och ekonomiska situationer i det nya landet.

Indirekt avslöjar åtalet också stora svagheter i systemet – reglerna för anhöriginvandring har utnyttjats på ett förslaget sätt av dem som organiserat människosmugglingen.

Den jättelika förundersökningen är på över 8 000 sidor. Polisen har utrett i fyra år och satsat stora resurser för att kartlägga människosmugglingen. Var det verkligen värt mödan?

– Ja, om denna rättegång ­leder till att samhället inser vidden av problemet och hur det drabbar människor och vidtar åtgärder så har det varit mödan värt, säger Marianne Paulsson, chef för utlänningspolisen i Halland.

Idag på morgonen ska Marianne Paulsson diskutera frågan med justitieminister Beatrice Ask (m). Fällande domar kan intensifiera debatten om människosmuggling, tror chefsåklagare Thomas Wennerstrand.

– Vid fällande domar är jag övertygad om att man måste se över regler och lagstiftning, säger Thomas Wennerstrand.