Senast svenskt stridsflyg var i luften utomlands flög ”Flygande Tunnan”, J29, över Kongo 1963. Då var planen märkta med UN, United Nations, och de stridsleddes av svenskar på marken.

När svenska Jas 39 Gripen sätts in över Libyen sker också det under FN-mandat, men skillnaderna är flera. Detta är ett nationellt bidrag till Natos ”Operation Unified Protector”, där Sverige är ett av 20-talet länder som deltar. Planen är märkta med svenska tre kronor, men någon nationell ledning av insatsen är det inte tal om.

–Vi lämnade i måndags över det operativa ansvaret till Nato, och nu är det de som har rätt att genomföra flyginsatserna, säger flygvapeninspektören generalmajor Anders Silwer, som berättar att planen kommer att vara i luften i morgon tisdag eller på onsdag.

Flera svenska sambandsofficerare finns i insatsledningen i Poggio Renatico (se grafiken). 90 mil söderut, på Sicilien, är flygförbandet baserat. Åtta Gripenplan och ett Herkulesplan för lufttankning är redo. En fyrgrupp Gripen kan vara i luften fem–sex timmar.

Insatsreglerna innebär att markmål inte ska angripas. Flygförbudszonen kan försvaras med Gripens automatkanon och jaktrobotarna Iris-T och Amraam. För att planen inte ska vara försvarslösa mot luftvärnsbatterier på marken har de även precisionsbomber för självförsvar.