Den utbredda och intensiva jakten på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar saknar inte kritiker. De pekar på riskerna att friska personer sjukliggörs vilket kan leda till omfattande livslång och synnerligen dyrbar läkemedelsbehandling. En önskedröm för läkemedelsindustrin.
Skeptikerna tyckte sig i somras få vatten på sin kvarn genom en norsk studie gjord av en av de främsta kritikerna Linn Getz vid universitet i Trondheim.

Forskargruppen använde sig av de europeiska Score-tabellerna för fem hjärtrisker och applicerade dem på 5 500 friska deltagare i en stor hälsoundersökning som gjordes i mitten av 90-talet
i Nord-Tröndelag i Norge.

Resultatet blev att oväntat många av de friska deltagarna visade sig ha hög risk för att dö
i hjärt-kärlsjukdomar. Bland 40-åringarna var det 22 procent av kvinnorna och 85 procent av männen och vid 65 års ålder 84 procent av kvinnorna och 91 procent av männen. Vid 40 års ålder uppvisade bara en av tio kvinnor och ingen enda man låg hjärtrisk.
Orimligt höga siffror i en av världens friskaste befolkningar, menar Linn Getz själv som varnar för att införa rekommendationerna kritiklöst. Svaret från dem som försvarar Score-tänkandet är att riskbedömningen ska göras när en person visat sig ha någon av riskfaktorerna.
Syftet är att få ett bättre underlag för behandlingsbeslut och urskilja dem som verkligen har hög risk. Avsikten är inte att tillämpa systemet för att testa stora grupper friska människor.