"Jag kan dö för Jocke Berg"

Antonia och kompisen Jessica Villén har tagit ledigt från skolan och var på plats redan klockan åtta på morgonen. Med en termos sitter de precis vid ingången till Åhléns från t-banan.

- Jag kan inte fatta att vi är först. Vi är de personer som Kent kommer se först i ögonen, säger Antonia, som dagen till ära har på sig Kent-tröja.

- Det känns lite töntigt, man vill inte framstå som ett löjligt fan. Men jag har ju inget annat, säger Jessica.

Båda är överens om att Kent är världens överlägset bästa band.

- De är helt unika. Det är så djupt och så mycket poesi. Det är någonting som gör att man bara vill ha mer och mer.

- Man känner igen sig i texterna. Många säger att de är ett depparband men det beror helt på vilken typ av människa man är. Texterna får mig att må bättre, säger Jessica.

- Ja, men samtidigt kan man börja gråta av den riktigt djupa poesin, fyller Antonia i.

Just Jocke Bergs storhet som textförfattare verkar de flesta av fansen vara överens om.

- Det är konstigt. Texterna är jättedeprimerande, men får mig ändå att må bättre. Kanske är det för att någon annan har det sämre, säger Malcolm Brandberg som tillsammans med sin kompis sitter tvåa i kön.

- Vi skolkar för att få bra platser. Men vi går i skift med ett par andra kompisar, så vi har bara suttit här en liten stund.

Än är det många timmar kvar. Men Antonia och Jessica har redan planerat för hur de ska bete sig inför bandet. Klart är att de ska hålla inne med skriken och inte säga ”jag älskar dig”.

- Vi har funderat på vad som är bra att säga. Jag vill absolut inte framstå som något desperat fan som bara skriker, säger Jessica.

- Jag har bestämt mig för att säga till Jocke Berg att jag kan dö för honom. Han sjunger det i en text och det är fint. Dessutom är det sant, jag kan verkligen dö för honom, säger Antonia.

Maria Janson

maria.janson@svd.se

Fler artiklar