Fredrik, Felix och Helena Richardsson hemma i villan i Trollhättan. Ett friskt syskon som donator är enda möjligheten att rädda Felix liv.
–Hade jag själv fått råda hade lagen inte funnits.
Det säger socialministern i en kommentar till SvD:s reportage om familjen som med stöd av en ny lag vill gallra fram en frisk donator för att rädda livet på sin fyraårige son.
Göran Hägglund är kritisk till den princip lagen bygger på, nämligen att en människa används som redskap för att rädda en annan människas liv.
–Det kan i förlängningen leda till svåra känslomässiga problem för det barnet. Den nu aktuella lagen om genetisk integritet blir ett genombrott för det tänkandet, varnar Hägglund.
Även om han uttrycker förståelse och medkänsla för det enskilda fallet hoppas han i framtiden se alternativa sätt att lösa problemen i dessa svåra fall.
Som exempel anger han upprättandet av den biobank för navelsträngsblod som nyligen etablerats i Göteborg.
I Felix Richardsons fall fanns dock ingen passande donator i någon av de blodbanker som finns i världen. Hans enda chans att undvika att insjukna i den ärftliga ämnesomsättningssjukdom som drabbat storebror Mathias är att föräldrarna skaffar ett nytt friskt syskon med passande vävnadstyp. Den möjligheten finns alltså i Sverige sedan lagen om genetiskt integritet började gälla 1 juli förra året.
De två vetenskapliga råd som granskat ärendet för Socialstyrelsens räkning är nu färdiga med sina yttranden i ärendet.
Det ena, Göran Wennergren, professor i barnmedicin vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, har redan tidigare sagt ja.
I dagarna kom också docenten och överläkaren i klinisk genetik vid Karolinska institutet, Elisabeth Blennow, med sitt yttrande.
Nu återstår bara för Bo Lindblom, chef för hälso- och sjukvårdsenheten på Socialstyrelsen, att fatta det slutgiltiga beslutet. Allt tyder på att det blir ett ja.
–Enligt min mening uppfyller fallet Richardson de speciella krav lagen föreskriver, säger Göran Wennergren.
Kraven innebär bland annat att det ska handla om en annars obotlig ärftlig sjukdom där andra donatorer saknas.
Utöver familjen Richardson finns ytterligare tre familjer som väntar på tillstånd att gallra fram friska donatorer åt sina sjuka barn.
Totalt har det hittills fötts ett 40-tal sådana barn i världen, varav flertalet i USA, Turkiet och Belgien.
