Ipred-lagstiftningen bygger på att upphovsrättsinnehavarna får rätt att ta reda på vem som innehar ett visst internetabonnemang. Det gör att efterfrågan för helt lagliga identitetsskydd kommer att öka kraftigt, enligt André Rickardsson, dataingenjör och IT-säkerhetsexpert.

– Hittills har det inte funnits några incitament för den breda massan att skaffa anonyma ip-adresser men om lagstiftningen går igenom som planerat kommer den marknaden att explodera, säger Rickardsson, som också har ett förflutet som avdelningsdirektör på Säpo och departementssekreterare inom regeringskansliet.

Farhågorna delas av Björn Sellström, kriminalinspektör vid Rikskriminalens barnporrgrupp.

– De personerna som vi jagar är inga avancerade internetanvändare. I dag är det inte särskilt många av dem som är anonyma på nätet. Men om det kommer fler billiga och enkla anonymitetstjänster i takt med en ökad efterfrågan så finns risken att fler får upp ögonen för dem.

Hur skulle det påverka era möjligheter att utreda barnporr?

– Det skulle knappast bli lättare. Ip-adressen är ju den vanligaste vägen in i en utredning, även om det behövs mer än så för att fälla någon i domstol.

Anders Ahlqvist, chef för internetspaningsgruppen på Rikskriminalpolisen, tror däremot inte att hans område – grov organiserad brottslighet – skulle påverkas av ipred-lagen.

– De här anonymitetstjänsterna är redan väl använda av dem som vill begå den här typen av brott på internet. Möjligen kan efterfrågan öka något men jag ser inget stort problem i det, säger han.

Att ipred-lagen kommer öka efterfrågan för anonymitet bekräftas av Gottfrid Svartholm. Han är en av Sveriges mest kända hackare och driver företaget PRQ som bland annat erbjuder olika anonymitetslösningar.

– Hittills är det mest tekniskt intresserade som köper våra produkter. Men vi hoppas kunna sälja mer till mer vanliga internetanvändare. Marknaden ser ljus ut, säger han.

Men Stefan Johansson, kansliråd vid justitiedepartementet, tror inte att ipred-lagen kommer göra internet mer anonymiserat.

– Om man ska tillhandahålla ett effektivt skydd för upphovsrätten också på internet, vilket Sverige är skyldigt att göra, är alternativet att använda polis och åklagare. Spontant har jag svårt att se varför man skulle vilja undvika just rättighetshavarna men inte skulle agera på liknande sett om det var polis och åklagare, säger han.

Förslaget om en ipred-lagstiftning har väckt omfattande protester. Kritikerna hävdar att rättssäkerheten sätts åt sidan och varnar för att lagen kommer bli ett redskap som skiv- och filmbolagen kan använda för att bedriva ren utpressning mot internetabonnenter.

– I inget fall har det i någon tingsrätt bevisats vem som har haft fingrarna på tangentbordet då olaglig fileningen har genomförts. I det enda målet som gått vidare till hovrätt har innehavaren av internetabonnemanget friats då åklagaren inte har kunnat styrka vem som satt vid datorn, säger André Rickardsson.

– Trots att hovrättsdomen borde vara vägledande fortsätter tingsrätterna att döma innehavarna av internetabonnemangen utan att det är styrkt vem som satt vid tangentbordet.

Enligt André Rickardsson är risken att lagen slår mot fel personer:

– Majoriteten av de som fildelar är tonåringar. Dessa har inte egna internetabonnemang, utan det är oftast en förälder som står för abonnemanget.