I‑dag är sista dagen för niondeklassarna i Stockholms stad att ändra sitt val av skola och program i gymnasiet. Men var tionde elev saknar godkända betyg i kärn­ämnena och kommer därför inte in på de nationella programmen.
Andelen elever som hamnar i den situationen varierar kraftigt mellan olika grupper och stadsdelar i Stockholm. Det visar färs­ka siffror från Utrednings- och statistikkontoret, USK.
Bland elever med utländsk bakgrund var det förra året 23 procent som inte fick godkända betyg i kärn­ämnena. Motsvarande siffra bland niondeklassare med svensk bakgrund var sex procent.

–‑Det är klart att det är en mycket större andel av eleverna med
utländsk bakgrund som inte har godkända betyg. Det är själv­fallet inte bra, säger vikarierande skolborgarrådet Mirja Särkiniemi (s).
Det är också stora skillnader mellan stadsdelarna när det gäller hur många som saknar be­hörighet till gymnasiet. I Rinkeby är det 38 procent som inte är
behöriga, medan bara tre procent av eleverna på Östermalm har misslyckats.
Den rödgröna majoriteten i Stockholms stad ser de här olikheterna som ett stort problem och har beslutat om flera insatser för att råda bot på det. Det mest kontroversiella är ett nytt system för hur pengarna till skolan ska fördelas mellan stads­delarna.

Systemet infördes för ett halvår sedan och innebär att stads­delar där eleverna har utländsk bakgrund och föräldrarna har låg inkomst och låg utbildningsnivå, får mer pengar. Välbärgade stadsdelar får mindre pengar.
Även tidigare fanns det skillnader i hur mycket pengar fattiga och rika stadsdelar fick, men de har förstärkts med det nya systemet.
Rinkeby får numera över 113‑000 kronor per elev, medan Bromma får nöja sig med mindre än 70‑000 kronor per elev.
Skillnaderna i betyg mellan elever med svensk och utländsk bakgrund har inte minskat i Stockholm de senaste åren. Men Mirja Särkiniemi är säker på att detta kommer att förändras.

–‑Jag är övertygad om att nästa års siffror kommer att se bättre ut. Det är också syftet med resursfördelningssystemet, säger hon.
Den borgerliga oppositionen har riktat hård kritik mot fördelningssystemet, som de anser leder till försämringar för svaga elever i de stadsdelar som för­lorar pengar.

Oppositionsborgarrådet Jan Björklund (fp) tycker inte att mer resurser till fattiga områden är lösningen på problemet. Han efterlyser i‑stället stärkt under­visning i svenska för barn med utländsk bakgrund.
–‑Det är viktigt med utvärdering av vad eleverna kan. När någon halkar efter måste skolorna direkt sätta in det stöd som eleven behöver, säger Jan Björklund.