Se hela tabellen.
svd.seAndel misstänkta för brott i de olika grupperna i förhållande till andelen i befolkningen. (<1=underrepresentation, >1=överrepresentation).
Grupp över/underrepresentation
Båda föräldrarna födda i Sverige 0,8
Född utomlands 2,0
Norden (ej Sverige) 1,4
Gamla EU (utom Sverige, Danmark, Finland) 1,1
USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland 0,9
Sydamerika 2,6
Östasien 0,8
Nordafrika 3,7
Brottsförebyggande rådets kraftigt försenade rapport om kriminalitet bland invandrare visar inte på några radikala förändringar jämfört med en liknande undersökning publicerad 1996.
En av rapportens slutsatser är att det är två och en halv gånger vanligare att utrikes födda personer anmäls som misstänkta för brott, jämfört med personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har studerat och gjort statistiska analyser av polisanmälningar från perioden 1997 till 2001. I materialet ingår anmälningar där det finns minst skälig misstanke riktad mot
en person som är folkbokförd i Sverige.
Rapporten är en uppföljning av en undersökning som presenterades 1996, där underlaget bestod av brottsanmälningar från fem år under slutet av 1980-talet.
Sedan dess har gruppen utlandsfödda personer som är folkbokförda i Sverige ökat med nästan 300 000.
Det är i den gruppen som överrepresentationen i antalet brottsanmälda personer har ökat från 2,1 till 2,5 gånger.
Samtidigt visar rapporten att 88 procent av de utlandsfödda inte misstänktes för brott de undersökta åren. Motsvarande siffra för svenskfödda med båda föräldrarna födda i Sverige var 95 procent.
Siffran för överrepresentation bland utlandsfödda sjunker något när materialet rensas från avvikelser från sammansättningen av befolkningen som helhet för bland annat kön, ålder, utbildning och inkomst.
Precis som i den förra rapporten visar den nya på skillnader mellan olika geografiska områden.
Överrepresentationen är större för personer från vissa delar av Afrika och Västasien. Andelen personer från
Nordafrika som misstänkts för brott mellan 1997 och 2001 var fyra gånger högre än gruppens andel av befolkningen.
Det innebär inte att personer därifrån svarar för en stor del av brottsligheten. De utgör i absoluta tal mindre än en procent av antalet misstänkta.
Brottsbenägenheten är lägre bland personer som är födda i Sverige, men har utländsk bakgrund. Bland personer födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar är den dubbelt så hög och i gruppen med en svensk och en utländsk förälder är den 1,4 gånger så hög.
- Det mönstret skiljer sig från övriga västvärlden där den uppväxande generationen i högre grad än de invandrade föräldrarna misstänks för brott. Utländska forskare drar slutsatsen att integrationen fungerar bättre i Sverige än i deras egna länder, säger docent Peter Martens, som skrivit rapporten.
Hur gamla människor var när de flyttade till Sverige har betydelse för om man hamnar i kriminalitet eller inte. Invandring i tidig barndom utgör ett slags skydd, visar rapporten. Relativt få blir
registrerade för brott senare i livet, bland dem som kom till Sverige i ett till treårsåldern. Sedan ökar andelen markant i gruppen som invandrade under skolåldern, upp till 16-årsåldern. För dem som kom till landet när de var äldre än så minskar återigen benägenheten att misstänkas för brott.
Invandrare misstänks oftare för brottslighet
Personer födda utomlands misstänks oftare för brott än infödda svenskar, sett till deras andel av befolkningen. Men överrepresentationen av brottsanmälningar minskar bland invandrarnas barn, i motsats till i andra länder.











