Åtgärden är regeringens försök att komma åt fusket med den tillfälliga föräldraförsäkringen. Enligt socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) är 22,5 procent av utbetalningarna felaktiga.
Det vanligaste felet föräldrar gör är att de begär ersättning trots att barnet varit i skolan eller på dagis.
I en promemoria som skickas ut på torsdagen föreslår regeringen att föräldrar som begär ersättning för att de stannat hemma och vårdat sjuka barn därför ska tvingas bifoga ett intyg från skola eller barnomsorg om att barnet inte har varit där.
Förslaget, som innebär ändringar i lagen om allmän försäkring och i skollagen, föreslås träda i kraft 1 juli nästa år.
Cristina Husmark Pehrsson har tidigare aviserat att regeringen kommer att ha diskussioner med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om skolans och förskolans roll när det gäller att kontrollera föräldrar som begär ersättning för vård av barn.
Organisationen är negativ till regeringens förslag.
- Vi är tveksamma till att det är en uppgift för förskolans personal. Förskolan ska arbeta med pedagogisk verksamhet. Att ikläda sig en kontrollfunktion är inte bra utifrån att det är viktigt att ha bra relation med föräldrarna, säger Louise Fernstedt som är biträdande avdelningschef på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL.
Risken finns att förskolepersonalen hamnar i situationer där föräldrar begär att de ska intyga något som personalen inte kan gå med på.
- Man kan komma in i situationer där ord står mot ord, säger Louise Fernstedt.
Enligt Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet, finns en stark opinion mot förslaget bland förbundets medlemmar som arbetar i skolan och förskolan.
– Vi är inte emot en kontroll av fusket, föräldraförsäkringen är för viktig för att fuskas bort. Men det är en myndighetsutövning som bör ligga på Försäkringskassan.
Förslaget väcker också frågor om vad som händer när lärarna ska ägna sig åt kontrolluppgifter.
– Vad händer om en lärare gör missar i rapporteringen?
Redan i dag har lärarna fått ta på sig arbetsuppgifter som inkräktar på det pedagogiska uppdraget, hävdar Eva-Lis Preisz.
– Det kan bli stora arbetsuppgifter när du har influensaepidemier och andra sjukdomar som kommer i sjok.
För förskolans del handlar det om en rädsla för att kontrollfunktionen kan påverka förskolepersonalens relation med föräldrarna.
– Man är väldigt fundersam över hur det påverkar det goda samarbetet.
Ska skolan och förskolan ha den här uppgiften krävs att staten skjuter till resurser, säger hon. Det finns en tendens att allt fler samhällsproblem ska lösas av skolan.
– Vi behöver mer kraft till undervisning.
– Det är beklagligt att regeringen i det här fallet drar slutsatsen att ännu fler uppgifter som inte handlar om att stärka kvaliteten i undervisningen ska påföras lärarna.
