Nyligen förklarade George W Bush att ”bägge sidor bör läras ut, så att folk förstår vad debatten handlar om”. Därmed tar presidenten ställning för en denna nya växande rörelse.
Mest akut är konfrontationen i Pennsylvania. Där har föräldrar stämt skolstyrelsen i staden Dover för att lärarna ålagts att undervisa om Intelligent design.
Om du går i nionde klass i Dover lär du dig alltså andra
saker än de flesta jämnåriga i Amerika.
Din lärare i biologi kommer att säga att evolutionen endast är en av flera modeller för hur livet på jorden uppkom och har utvecklats, och att Darwins teser har luckor. Sedan förklarar han att det finns en annan lära: teorin om Intelligent design, som hävdar att bakom skapelsen av människan och allt levande finns ett medvetande.

Men det är inte bara i Pennsylvania som elever blir informerade om ”den motsättning som råder inom biologin”, utan även i över ett dussin andra delstater.
I början av sommaren visade välrenommerade The Smithsonian Institute i Washington DC en dokumentärfilm om Intelligent design. Det upprörde flera forskare på framstående universitet. Att släppa in Intelligent design på Smithsonian kan ses som ett erkännande, menar de.

Fram till nyligen har det vetenskapliga majoritetssamhällets strategi varit att inte låtsas om teorin, och ignorera dess företrädare, men nu fungerar det inte längre.
Rörelsens mest kände företrädare är biokemisten Michael Behe, författare till bästsäljaren
Darwin‘s Black Box från 1996.
Han anser att Darwin kan förklara hur en cell utvecklas och till exempel blir ett öga, med hjälp av slumpmässiga mutationer och naturligt urval, det vi kallar evolution. Men han kan inte redogöra för hur cellen blev en cell.

Enligt Behe liknar cellen en organism bestående av ”hundratals små mikroskopiska maskiner, alla med en särskild uppgift”.
Han menar att darwinisternas talesätt – ge mig en cell och jag ska ge dig ett öga – inte säger särskilt mycket om evolutionens storhet. Om man ”börjar med en cell är ju redan 90 procent av arbetet gjort”.
Cellen kännetecknas av en ”icke reducerbar komplexitet”, som är Behes huvudargument.

Ett exempel rör flagellen, en propeller som vissa bakterier är utrustade med, och som driver dem framåt. För att den ska rotera måste över 30 olika proteiner samspela. Ett annat exempel handlar om blodets förmåga att levra sig, en process som kräver att drygt 20 olika proteiner deltar.
Om något protein inte närvarar betyder det inte att koaguleringen eller flagellen fungerar sämre, utan att ingenting fungerar.
Dessa allt-eller-inget-system kan inte ha utvecklats steg för steg, och alltså inte ha formats av evolutionen, som Behe ser det.
Med andra ord, cellen är ett resultat av Intelligent design.
Den nya rörelsens kraftcentrum ligger i Seattle, där Discovery grundades 1996. Tankesmedjan är ett nationellt ”hem för oliktänkande från höger”, och uppdragsgivare till över 50 forskare.

På sistone har dock såväl Discovery som teorin utsatts för växande kritik.
Enligt New York Times finansieras Discovery av ett 20-tal amerikanska stiftelser och fonder. Merparten verkar inom den kristna sfären och arbetar öppet för att sprida evangelierna.
Somliga menar att Discoverys framgångar inger oro för framtiden, för de visar vad en effektiv tankesmedja kan åstadkomma, med modern marknadsföring och bidrag från penningstarka stiftelser.

Andra ser Intelligent design främst som en spegling av tidsandan. Dess expansion ingår sålunda i en större rörelse, en förändring av Amerika, mot ett mer konservativt och religiöst samhälle.
Och de pekar på en ny rapport från The Pew Forum on Religion and Public Life, som visar att
hela 64 procent av amerikanerna tycker att Bibelns skapelseberättelse ska läras ut i skolorna, vid
sidan av Darwins teorier.
Folket har talat, och intelligent design har kommit för att stanna, åtminstone för en tid.