Carin Jämtin (S) är inte främmande för att utvidga zonerna för trängselskatt från dagens en till två, på liknande sätt som regionplanekontoret i Stockholm räknat på.

– Jag är öppen för att titta på det. Stockholm växer, och är idag mycket mer än malmarna. Vi måste säkra en bra boendemiljö för alla, säger Carin Jämtin.

Stockholmare betalar som mest 60 kronor i trängselskatt. För att klara utsläppsmålen till år 2030 skulle trängselzonen behöva utvidgas och avgiften mer än tredubblas, enligt beräkningar som gjorts av regionplanekontoret. Det berättade SvD i går.

– Det visar att vi verkligen måste tänka nytt i klimatfrågan. Antingen får det kosta mycket pengar, eller så bygger vi ett samhälle som investerar mer i kollektivtrafik.

Trängselskatten skulle behöva höjas till 210 kronor om dagen som maxbelopp för att klara klimatmålet för Stockholms län – en minskning av koldioxidutsläppen från trafiken med 30 procent fram till 2030. Trafik- och miljöborgarrådet Ulla Hamilton (M), är skeptisk till en chockhöjning av skatten.

– Det låter inte realistiskt. Det vi i Moderaterna har kommit överens om i regionen är att indexreglera trängselskatten, inget annat, säger Ulla Hamilton.

För att klara klimatmålen tror hon på andra metoder än höjda avgifter.

– Stockholmarna har minskat sina koldioxidutsläpp med 45 procent sedan 1990. Utvecklingen av bränslen och fordon kommer att gå fortare än någon kan bedöma idag.

I 14 av länets kommuner ordnades folkomröstningar om trängselskatten i samband med valet 2006, trots att frågan gällde införandet utanför den egna kommungränsen. Om skisserna på en utvidgning av skattezonen blir verklighet skulle det drabba kranskommunerna hårdare än i dag, när både Nacka, Danderyd, Lidingö och Tyresö hamnar inom trängselskattområde, och Värmdö, Huddinge, Sollentuna och Botkyrka precis utanför. Samtidigt införs trängselskatt på Essingeleden, enligt räkneexemplet.

Torbjörn Rosdahl (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna, säger idag att han har lärt sig leva med den förhatliga skatten.

– Nu går ju intäkterna till infrastrukturen, och det blir lite lättare för mig som bilist att betala tio kronor när jag vet att pengarna går till den väg som jag så hett längtar efter. Men i grund och botten är jag emot trängselskatt, säger Torbjörn Rosdahl.

För att klara miljö- och klimatproblemen, tror han ändå på trängselskatten.

– 210 kronor om dagen, det är svårtsmält, men det finns inga andra medel idag. Sedan måste man jobba hårt för att hitta förnyelsebara bränslen, och utveckla kollektivtrafiken. Men nu är det bara ekonomin som kan styra, om vi vill tränga undan trafik, säger Torbjörn Rosdahl.

Yvonne Ruwaida (MP), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, tycker att den höga avgiftsnivån som krävs för att klara klimatmålen till 2030 hänger samman med den infrastrukturpolitik som just nu förs i Stockholms län. Och som Miljöpartiet står utanför.

– När man vill öka vägytan så mycket, bland annat med Förbifart Stockholm, så ökar biltrafiken så mycket och därmed klimatutsläppen så att man måste ta till den här typen av åtgärder, säger Yvonne Ruwaida.