Studien som publiceras i senaste numret av tidskriften Pediatrics, omfattar 1139 amerikanska barn, åtta till 15 år gamla, varav 119 med diagnosen adhd.

Genom att studera nedbrytningsprodukter av vissa bekämpningsmedel i barnens urin drar forskarna slutsatsen att miljögifter av detta slag kan bidra till insjuknandet i denna neurologiska störning.

Restprodukter av dessa ämnen, så kallade organiska fosforföreningar, var vanligt förekommande i urinen hos flertalet av de amerikanska barnen. Men hos barnen med adhd var alltså halterna av dessa restprodukter betydligt högre än hos de friska barnen.

–Vår studie visar att dessa ämnen ser ut att kunna påverka nervsystemet hos barn och leda till typiska adhd-störningar som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och bristande impulskontroll, säger Maryse F Bouchard, vid Montreals Universitet, huvudansvarig forskare bakom studien.

I Sverige finns ett fåtal godkända insektsmedel som innehåller denna typ av bekämpningsmedel.

Sveriges ledande expert på adhd, professor Christopher Gillberg, tycker att studien är ett viktigt incitament för vidare studier om sambandet mellan miljögifter och adhd.

–Detta är en stor och välgjord studie som visar att vi inte längre kan blunda för att det kan finnas ett sådant samband. Utsatthet för miljögifter kan vara den utlösande faktorn, även om ärftliga faktorer avgör risken för störningen, säger han.

Hans Forsberg är professor i barnneurologi och adhd-forskare vid Karolinska institutet. Hans spontana reaktion är att resultatet av studien inte är helt osannolikt, speciellt eftersom man sett liknande samband med andra ämnen förut. Däremot påpekar han att det kan vara svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget i de här fallen.

–Har barnen exponerats för ämnena i större utsträckning under uppväxten, eller metaboliserar de dem annorlunda, säger han.

Steven Novella är assisterande professor i neurobiologi vid Yale University School of Medicince. Även han anser att studien är tillräckligt rigorös för att tas på allvar och att den bör leda till ytterligare forskning. Svårigheten tycker han ligger i hur man ska förhålla sig till resultatet under tiden.

–Vi måste ofta fatta beslut inom medicin och folkhälsa med bristfälliga uppgifter, och här är försiktighetsprincipen en rimlig guide. Så även om stor osäkerhet kvarstår vad, exakt, förhållandet mellan exponering av organiskt fosfor och adhd är, kan vi minska exponeringen under tiden bara för att vara på den säkra sidan, skriver han i ett debattinlägg på sin hemsida.

Ett exempel på en försiktighetsåtgärd menar han är att vara extra noggrann med att skölja frukt och grönsaker, eftersom studien visat att signifikanta mängder av ämnena hittats på flera typer av dessa. Att välja ekologiskt ser han inte som en garanti eftersom det ekologiska jordbruket ofta använder sig av organiska bekämpningsmedel som även de skulle kunna innebära risker.

I Sverige kontrollerar Livsmedelsverket regelbundet halten av bekämpningsmedelsrester i frukt, grönsaker och spannmål, men exempelvis kan barn på grund av sin låga kroppsvikt vara en grupp som ligger i riskzonen för att överskrida gränsvärdena, enligt Livsmedelsverket.

Tidigare studier har bland annat pekat på ett samband mellan vissa färgämnen i mat och adhd. Det gäller speciellt vissa röda och gulröda färgämnen.

–Det är skandalöst att dessa studier inte tagits på större allvar, säger Christopher Gillberg.

Det finns också mindre studier som visat på kopplingar mellan tungmetaller och adhd.

Studierna har dock inte varit tillräckligt stora för att dra några säkra slutsatser.

Ett par procent av alla barn uppskattas lida av adhd. Förekomsten är särskilt hög bland interner och missbrukare. Ingen tillfällighet, enligt Christopher Gillberg.

–Får man inte hjälp i tid blir det ofta problem senare i livet, framhåller han.