Stora gripklor tar hand om avfallet vid Högdalens värmeverk i södra Stockholm och fyller på de fyra förbränningsugnarna. 400 kilo sopor per svensk och år bränns upp och blir fjärrvärme.
Att återvinna plast sparar inte bara råvara utan bidrar även till minskade utsläpp av klimatgaser. Det berättade branschorganisationen för de företag som återvinner bland annat plast i SvD förra veckan.
Nu visar en forskarrapport som Plastkretsen och Naturvårdsverket har beställt att det är dyrt att återvinna den tomma ketchupflaskan, big-packkartongen och andra plastförpackningar i hushållet. Kostnaderna står de som säljer plastförpackningar för, enligt det så kallade producentansvaret.
–Miljömässigt är det bättre att återvinna, men det är väldigt dyrt för dem som betalar, säger Cecilia Petersen vid Naturvårdsverket efter att ha tagit del av de preliminära resultaten i rapporten.
Hur dyrt det är vill hon dock inte säga. Och om det är dyrare än att samla in exempelvis mjölkkartonger vet hon inte.
Plastkretsen är det bolag som har ansvar för att samla in och återvinna plastförpackningar. Enligt EU:s direktiv ska minst 22 procent av plastförpackningarna återvinnas och bli ny plast. De svenska reglerna är något hårdare, minst 30 procent. Men de har Plastkretsen hittills inte uppnått.
Resterande 70 procent får brännas, eller energiåtervinnas, som det också kallas.
Plastkretsens vd Maria Schyllander vill inte kommentera rapporten än. Först när den är klar ska Plastkretsen ta ställning till om de kommer att förorda att hushållens plastförpackningar ska läggas i den vanliga soppåsen.
–Jag vill inte förekomma resultatet genom att uttala mig nu, säger hon.
Men redan i januari fick Maria Schyllander i uppdrag av Plastkretsens styrelse att ”ta fram en handlingsplan för genomförande av alternativ A (alla plastförpackningar från hushåll läggs i hushållsavfallet för energiutvinning)”, enligt ett mötesprotokoll den 18 januari som SvD tagit del av.
Vid mötet klubbades också att offert skulle tas in på ”kommunikationsaktiviteter” i samband med att Plastkretsen ska driva frågan om att bränna plasten istället för att återvinna.
Innehållet i styrelseprotokollet vill Maria Schyllander först inte kommentera. Sedan säger hon att det hon fått i uppdrag är att utreda de ekonomiska konsekvenserna av att ha kvar insamlingen och att inte ha kvar den.
Så det innebär inte att Plastkretsens styrelse redan har bestämt sig för att förorda förbränning av hushållsförpackningarna?
–Det finns inget slutgiltigt beslut, säger Maria Schyllander.
Både EU:s och Sveriges återvinningsmål ska emellertid nås, även om förpackningarna energiåtervinns, säger hon.
