Foto: Scanpix arkiv
Mycket kan debatteras när det gäller kycklingindustrin men branschorganisationen Svensk Fågels ambition att leverera säkra produkter är så stark att man snarare kan ifrågasätta om det görs för mycket än för lite.
Ett exempel på säkerhetsniten är att Sverige är ett av få länder där det knappt säljs kyckling som fått gå utomhus. Det är tråkigt för kycklingen och nog inte enbart bra för smaken, men risken för att kycklingen ska stöta på en salmonellabakterie är minst i Europa och faran för att den ska snubbla i glaskross mikroskopisk.
Jag och fotografen Lars Pehrson besökte nyligen slakteriet i Valla och det mest slående intrycket var hur rent och tyst det var. Slakterier är traditionellt en personalintensiv verksamhet men i Valla är det bara några få moment som fortfarande görs manuellt. Där det förr satt rader av människor som för hand lade filéer i kartonger står nu en insektsliknande tingest som läser av inkommande filéer med sitt laseröga och sedan blixtsnabbt, med ett tyst rassel, placerar dem i rätt tråg. Bara några enstaka manuella stationer finns kvar. Robotarna har till exempel svårt att finrensa de hala bröstfiléerna.
Valla är ett ingenjörernas mekaniska eldorado som helt styrs av datorer. Från det att de morgontrötta kycklingarna rutschat ned i avlivningstunneln från sin transportpall och sedan hängts upp-och-ned i fötterna i det löpande band som ringlar kors- och tvärs genom fabriken, hanteras de av maskiner som plockar av dem den ena kroppsdelen efter den andra, köttbitar och lemmar som sedan i sin tur går vidare till nästa adress i ett sinnrikt uttänkt logistiskt mönster.
Maskinernas precision är så fascinerande att man lätt rycks med och glömmer att det är nyss levande djur som passerar med en takt av drygt två i sekunden. Varje fågel följs individuellt av en dator som känner av just den fågelns vikt och blixtsnabbt avgör när en fågel av lämplig vikt passerar över en station där en förpackning behöver kompletteras med en filé eller lårbit av passande storlek.
Det är som att gå genom en skog i hällregn där få men stora droppar faller till synes slumpvis från bladen, men här är det kycklingar som faller från bandet i taket.
Kycklingbranschen är också speciell på det viset att den från uppfödare till butik tagit ansvar för det så kallade HACCP-systemet för säkra livsmedel som EU infört. HACCP utvecklades en gång av den amerikanska rymdflygstyrelsen eftersom man ville vara helt säkra på att ingen astronaut kräktes i en kapsel i tyngdlöst tillstånd. Det är ett system för att upptäcka, åtgärda och övervaka kritiska punkter i produktionen. En följd av detta är att det inte finns glas någonstans på slakteriet i Valla, inte ens i belysningen.Både branschens och myndigheternas kontrollanter ser till att reglerna följs.
Så sensmoralen är att det tyvärr finns hot man inte kan skydda sig emot ens med de mest sofistikerade system. Och att riskerna ökar med skalan på verksamheten.




Oron växer efter fler kycklinglarm




