Beslutet att beställa just 18 miljoner vaccindoser av företaget Glaxosmithkline fattades enligt vad som uppges i total enighet mellan politiskt och medicinskt ansvariga i juni i år. Det var alldeles efter att WHO (Världshälsoorganisationen) uppgraderat svininfluensan till pandemi (nivå 6) och den världsomfattande paniken nådde ytterligare en kulmen.

Därmed lades grunden till att kunna vaccinera hela svenska befolkningen med två injektioner var, en medicinhistoriskt helt unik insats.

Fast projektet är nog mer politiskt motiverat än medicinskt, viskas det i kulisserna. Ingen inblandad – allra minst politikerna – ville få en upprörd rättvisedebatt om vilka som skulle få vaccin och vilka som skulle ställas utanför. En effekt av alla upprörda larm om svininfluensans farlighet.

Andra länder har dock inte varit lika politiskt känsliga utan valt en annan väg. De har beställt betydligt färre antal vaccindoser och reserverar vaccineringen för högriskgrupper.

I Danmark räcker vaccinet till drygt en fjärdedel av befolkningen, i Tyskland och Belgien en tredjedel, i Spanien 40 procent och i USA talas om att vaccinera cirka hälften av befolkningen.

Motiveringen är att svininfluensan hittills ger milda symtom och därför kan behandlas som den ”vanliga” årliga influensan. Alltså ett medicinskt resonemang. De höga kostnaderna lär sannolikt också spela in.

De enda kända länder som planerar för massvaccinering är, förutom Sverige, Norge och Storbritannien.

Vilken strategi som är rätt eller fel lär vi få veta innan året är slut.