I Älta i Nacka kommun står de gröna trädgårdarna i full sensommarblom. Skolorna har precis börjat och för de flesta är semestern över. Mile Vasiljevic har en sista veckas sommarledighet kvar för att ägna sig åt målarintresset i garaget. Villan på 160 kvadratmeter flyttade familjen in i för 13 år sedan. Med förslaget om ny fastighetsavgift skulle familjen få en ökad kostnad på 788 kronor per år. Mile Vasiljevic upprörs över den föreslagna förändringen.

– Det är fullständigt oacceptabelt att gå efter yta. Marknadsvärdet borde styra. Blir det för dyrt att bo här kan man ju alltid sälja med vinst och flytta till Rinkeby. Men ytan behöver jag, det kan man ju inte styra över på samma sätt, säger han.

Hur bostäder ska beskattas är en politiskt laddad fråga. Att de fyra borgerliga partierna lyckades enas om att ta bort fastighetsskatten var förmodligen ett av de viktigaste skälen till att alliansen vann regeringsmakten 2006. Därefter har fastighetsavgiften justerats ett par gånger, men hos framför allt Kristdemokraterna har det funnits en vilja att även få bort systemet med taxeringsvärden.

2011 fick en bostadstaxeringsutredning i uppgift att ta fram en ny fastighetsbeskattning utan taxeringsvärden och med enklare regler för fastighetsägarna och Skatteverket. Statens skatteinkomster på bostäder skulle ligga kvar på drygt 15 miljarder kronor om året.

I går landade utredningen på finansminister Anders Borgs bord och förslagen innebär bland annat att taxeringsvärdena ersätts med ett system som utgår från boyta. De som bor stort betalar mer medan de som har få kvadratmeter betalar mindre. Det gäller såväl lägenheter som fritidshus och småhus.

Utredningen vill också dela in Sverige i tre zoner. Högst skulle avgiften bli i de tre storstäderna där taket höjs från 6 800 till 10 000 kronor per år. Vinnare blir de som bor i mycket små lägenheter medan förlorarna finns i stora våningar i storstäderna och bland småhusägare med stora boytor.

Men intresset för förslaget verkar minimalt bland både regering och opposition. Inte ens Göran Hägglund (KD) verkar nöjd trots att taxeringsvärdena skulle slopas.

– Jo, men det skulle ju inte ersättas av något som blir krångligare. Dessutom vill vi inte att några ska få höjningar av fastighetsavgiften på 50 procent, säger Hägglund.

Henrik von Sydow (M), ordförande i riksdagens skatteutskott, konstaterar att Moderaterna i grunden är nöjda med det system som gäller sedan 2007.

– Men vi välkomnar ytterligare förenklingar av beskattningen om man kan hitta det i utredningen, säger han.

Centerns ekonomisk-politiske talesperson Per Åsling vill ha ett robust och rättvist system som inte försvårar boendet på småorter och på landsbygden.

– Vi behöver en remissrunda för att klara ut vad förslaget står för och jag har svårt att tänka mig några genomgripande förändringar under ett valår, säger han.

Inget parti verkar i dagsläget intresserat av att det blir en valfråga och något förslag om förändringar kommer därför tidigast 2015.

– Vi vill ha långsiktiga och stabila förutsättningar och driver inga förslag till förändringar. Det här är regeringens utredning och efter remissomgången får vi se vilka förslag de kommer med, säger Magdalena Andersson, talesperson i ekonomiska frågor för Socialdemokraterna.