Först ut var flygbolaget Norwegians vd Björn Kjos, som i den norska tidningen Dagens Näringsliv gick till hårt angrepp mot att norska myndigheter inte själva mäter hur mycket aska som faktiskt finns i luften.

Därpå kom också de tyska flygbolagen Lufthansa och Air Berlin med svidande kritik mot att det europeiska luftstoppet grundar sig på datorsimuleringar och satellitbilder och inte på faktiskta mätningar av askkoncentrationen.

Men inte heller i Sverige har några riktiga mätningar gjorts. Idag vet svenska myndigheter inte hur mycket aska som verkligen finns i luften och flygstoppet grundar sig istället på uppgifter från Storbritannien.

– Det stämmer. Vi bygger våra beslut på prognoser från Vulkanaskcentret vid Met Office i London och sedan har vi telefonkonferenser med Eurocontrol i Bryssel, som gör rekommendationer för hela det europeiska luftrummet. Det är det beslutsunderlag som vi har, säger Björn Stenberg på LFV:s pressjour.

Flygbolagen, som varje dag förlorar hundramiljontals kronor i uteblivna intäkter, kräver nu mer precisa mätmetoder. Och de får medhåll från experthåll.

Enligt Magnus Tumi Gudmundsson, geofysiker och rådgivare i civilskyddsfrågor på Island, skulle bättre mätmetoder kunna minska antalet inställda avgångar till kanske en fjärdedel.

– Bara för att luftrummet stängs på grund av askmolnet betyder inte det att det faktiskt finns aska på alla de ställena, säger han till TT.

Också Hans Kjäll, svensk flygsäkerhetsexpert, ser det som märkligt att inga ordentliga mätningar gjorts.

– Jag instämmer i att man borde komplettera informationen med kontinuerliga mätningar på olika höjdskick. Den information vi har idag är bristfällig, säger han till SvD.se.

I dag bygger flygstoppet till stor del på satellitbilder och datorsimuleringar. Det gör att inte heller Met Office i London, på vars uppgifter LFV grundar sina beslut, faktiskt inte vet hur mycket aska som finns ovanför Sverige och andra länder. Inte heller de har nämligen gjort några mätningar.

– Vi förlitar oss på satellitbilder, men självklart har vi inte varit i Sverige och mätt hur hög halten är där. Det handlar om uppskattningar, säger Helen Chivers, senior press officer, till SvD.se.

Men inte heller satellitbilderna ger några hundraprocentiga svar. Både SMHI i Sverige och Met Office i London förlitar sig till stor del på bilder från satelliten Meteosat, som ligger ovanför ekvatorn.

– Upplösningen på bilderna blir sämre än om man kunnat fånga det här med en polär satellit som cirkulerar precis ovanför oss. Den här hänger nere vid ekvatorn, och därmed blir upplösningen sämre och bilderna tas lite från sidan, säger Anna Geidne, som jobbar med operationell fjärranalys på SMHI.

Problemet med att veta hur mycket aska som faktiskt finns i luften illustreras av satellitbilder från igår och från tidigare i veckan. I torsdags syntes tydliga fält över både Norge och norr om de brittiska öarna där det fanns hög koncentration av aska.

På en ny satellitbild från igår syns inte längre askan annat än över själva vulkanutbrottet – men det betyder inte att den inte finns där. Tvärtom kan askan döljas på satellitbilderna av andra moln.

– Man kan från satellitbilden tolka det som att det är aska i den lilla plymen från vulkanen, men en bit ifrån vulkanen syns inte askan längre, förmodligen för att askan då har spritts ut för vinden, säger Anna Geidne.

Under helgen har flera europeiska flygbolag gjort testflygningar över bland annat Tyskland och Frankrike. Flygningarna skedde utan problem och utan att planen fick några skador. Men det räcker inte för att luftrummen ska öppnas upp igen, säger Hans Kjäll.

– Det här askmolnet är inte homogent, utan det kan vara större koncentrationer på vissa ställen och mindre på andra. Därför efterlyser jag samordnade mätningar på flera router.