När en person som sökt asyl får avslag men inte lämnar Sverige hamnar fallet hos gränspolisen. I Stockholms län arbetar en särskild grupp med att söka efter de tusentals män, kvinnor och barn som vistas i landet utan tillstånd.

Men på en rad adresser i Stockholm är det inte ens någon idé för poliserna att knacka på.

- Vi vet att de vi söker inte bor där på riktigt, säger Jerk Wiberg, gruppchef för gränspolisens spaningssektion.

- Det är en business för sig. Det kostar naturligtvis att skriva sig där, det är uppenbart, säger han.

Det var i går som SvD avslöjade att ett nätverk i Stockholm ägnar sig åt en svartabörshandel med c/o-adresser. En 55-årig man som marknadsför sig som rådgivare i asylfrågor slussar immigranter från Latinamerika till personer som säljer falska adresser. De asylsökande betalar 200 till 600 kronor i månanden för en adress i Stockholm för att slippa hamna på en flyktingförläggning.

Gränspolisen har inte undersökt saken närmare eftersom dess uppdrag är att hitta personer som ska utvisas, inte att undersöka om bedrägeri ligger bakom falska adresser.

George Joseph på det katolska biståndsorganet Caritas som arbetar med människor utan uppehållstillstånd säger att det förvånar honom att adressbluffen inte har stoppats:

- I det välreglerade organiserade svenska samhället är det orimligt att ingen reagerar. Det här missbruket måste gå att kontrollera.

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson reagerar starkt på uppgifterna som han läst om i SvD.

- Det är en blandning av förtvivlan och upprördhet. Man blir förbannad också. Människor som kommer hit är väldigt många gånger väldigt utsatta, säger han.

Den svarta handeln har hittills varit okänd, men Migrationsverkets mottagningsenhet har länge känt till att asylsökande skriver sig på adresser där de inte bor, säger Dan Eliasson.

- När vi ser det informerar vi om att de kan få gratis bostad hos oss. Men vi har ingen laglig möjlighet att förbjuda någon att skriva sig på en viss adress.

Har ni kontaktat adressägarna?

- Nej, det tror jag inte. Det får vi inte göra. Vi har pratat med dem som är skrivna där. Det är vårt uppdrag, säger generaldirektören.

En möjlighet att upptäcka kommersen har hela tiden funnits. I källaren på Migrationsdomstolens avdelning 8 i Stockholm finns akter med latinamerikanska asylhandlingar. SvD:s genomgång av dem visar att 187 personer har skrivit sig på fyra adresser under de senaste åren.

Tjänstemännen på Migrationsdomstolen har anat att någonting varit märkligt, säger Inger Söderholm, chefsrådman på domstolens Sydamerikaavdelning.

- Jag har personligen aldrig reagerat på det, men sekreterarna på avdelningen som skickar ut post har noterat att det är vissa adresser som förekommer oftare än andra.

Migrationsdomstolen har dock ingen anledning att reagera, enligt Inger Söderholm:

- Var folk bor i Sverige, deras förhållanden här, är ingenting som har betydelse för vår prövning av omständigheterna i deras hemland.

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson säger att dagens lagstiftning hindrar myndigheten från att gå vidare:

- Inom ramen för existerande regelverk så agerar vi på det sätt vi ska göra. Sedan är det upp till lagstiftarna att avgöra om man vill tvinga någon att vara bosatt på den adress man anger under asyltiden.