Samtalsämnet väder , kallpratets ryggrad, behöver väl egentligen ingen ytterligare smörjning, men ändå har norrmännen nu varit framme med sin olja. Vädersajten www.yr.no innehåller så många prognosdetaljer och infallsvinklar att för dem som läst den kan diskussionen bli lika ihållande som sommarens regnstormar över den svenska västkusten.

På denna sajt, som drivs av Norges SMHI och norska radion, kan man klicka fram väderprog- noser för sju miljoner platser i världen, varav 700000 i Norge. Det är åtminstone vad yrmän- niskorna själva uppger. Jag har inte räknat orterna, men med tanke på vilka relativt obetydliga ställen i Sverige jag kan få en specialprognos för kan det mycket väl vara sant. Ett ställe som Hemmesta på Värmdö, som inte är mycket mer än en fartminskning på vägen ut mot hamnen vid Bullandö, finns till exempel med i yr.no. Ja, Bullandö finns förresten också med.

På yr.no finns också Bunn, en samling sällan uppmärksammade hus sydost om Gränna, för att ta ett annat exempel.

För varje ort ger våra norska vänner en detaljerad prognos, antingen timme för timme två dygn framåt med temperaturkurva, molnighet, regnmängd, vindriktningar och –styrka eller en långtidsprognos för åtta dagar med fyra prognostidpunkter per dag. De kallar dem meteogram och de har läslockande och tydlig grafik.

Min första reaktion var densamma som din förmodligen är: Nej, detta måste vara ett svindlande skämt! Så lokala prognoser kan ingen dator rim- ligen fås att göra. Nu har allt den norska hybrisen gått ett steg för långt. De har väl bara kastat in hela adressregistret och några glada vädersymboler. Det där insmickrande diagrammet med timme för timme och den animerade kartan ger ett bedrägligt sken av precision. Hur skulle man kunna programmera in sju miljoner enskilda orter?

Ja, inte förstår jag egentligen hur det går till fast det finns en förklaring på sajten. Det handlar bland annat om ett norskt system med rutor som är 10 x 10 kilometer och sedan en korstabulering av var i rutan den aktuella orten befinner sig. De stickprov jag gjort under sommaren antyder att de har ordning på rutorna.

Således prickade yr.no in en skur häromdagen över Nordanhöle i Hälsingland nära nog på minuten, enligt källor på plats. Och hur liten plats Nordanhöle är hör du själv på namnet. Det tyckte jag var rätt imponerande särskilt som det sammanföll med de erfarenheter jag har haft av prognoserna för Stockholm och skärgården. Inte alltid exakt rätt, men bra, ofta mycket bra.

Sajtens namn yr är inte intuitivt begriplig för alla svenskar, men får sin förklaring under rubriken Kva er yr.no?. Där står att yr er ei jamn og lett form for nedbør – duggregn, således – och att yr på norska också kan betyda glad, vilter; vill, galen, kåt, laussleppt;. (Du vet det nog, men för säkerhets skull: kåt betyder glad).

Det finns minst en svensk sajt, klart.se , med ett snarlikt upplägg. Jag föredrar dock den norska och tackar Norges skatte- och licensbetalare för alla bidrag till det dagliga väderpratet och, inte minst, för nöjet att läsa norska. Alltng låter och stavas roligare på norska, som bekant!