På Kista folkhögskola går en elev med heltäckande slöja niqab. Hennes klasskamrater med och utan sjal försvarar hennes rätt att ha på den i skolan: ”Hennes klädsel hindrar inte mig från att tala med henne", säger klassens enda manliga elev Alamin Hassen.
Foto: yvonne åsell
I morgon väntas Diskrimineringsombudsmannen, DO, besluta om det var diskriminerande att stänga av en elev med den heltäckande slöjan niqab från barnskötarutbildningen vid ett vuxengymnasium i Stockholm.
Principer står mot varandra. Religionsfrihet och rätten att klä sig som man vill mot skolans pedagogiska uppdrag.
SvD har talat med de utbildningsansvariga på samtliga 21 utbildningsföretag och skolor som har vuxna elever från Stockholm. Ingen av de totalt 18406 elever som går på den kommunala vuxenutbildningen i Stockholm bär i dag niqab i klassrummet.
Ändå är svaret från DO principiellt viktigt, enligt Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm.
–För att det hela tiden tillkommer elever som vill använda sig av burka eller niqab. De får en ganska stor påverkan på utbildningen i stort. Man tvingas möblera om i klassrummet eftersom man inte kan se elevens ansiktsuttryck. Det påverkar andra studerandes möjlighet till den utbildning de har rätt till, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).
Hittills har rektorer kunnat luta sig mot Skolverkets beslut från 2003 att skolor får förbjuda niqab och burka, säger hon.
– Om det är diskriminering att människor ska visa ansiktet i våra skolor så kommer vi att överklaga.
Även utbildningsminister Jan Björklund avvaktar DO:s avgörande. I valrörelsen sa han att han vill se förbudet mot burka och niqab inskrivet i skollagen och högskoleförordningen.
–Det är så uppenbart att undervisningen inte fungerar om eleverna eller lärarna har täckt ansikte, sade han då till SvD.
Kista folkhögskolas rektor Adbulkader Habib har valt en annan väg. En av skolans drygt 80 elever bär niqab.
–Min övertygelse är att niqab och burka är en udda åsikt inom islam. Min utgångspunkt är att de här tjejerna ska få kunskap. Det bästa för oss är att bemöta och inte isolera de här kvinnorna, säger Abdulkader Habib.
I dag har klassen som läser in gymnasiekompetens på Kista folkhögskola prov i geometri. Efteråt pustar Aisha Kalif ut. Sen tar hon med hettande kinder sats för att försvara sin klasskamrats rätt att klä sig som hon vill. I hennes gamla hemland förbjöds sjalen i skolan.
–Jag och min syster var jättesmarta och duktiga i skolan men vi stannade hemma i stället för att ta av den. Om niqab blir förbjudet tror jag att det är första steget mot att förbjuda slöja. Jag blir rädd att jag om igen måste sluta studera, säger hon.
I fallet med kvinnan som anmälde skolan till DO argumenterade Lars Brandt, chef för vuxenutbildningen i Stockholm, för utbildningens syfte: den ska leda till jobb eller högre studier. Att sjukvården säger nej till anställda som täcker ansikte och händer är oomstritt, av hygieniska skäl. Men kvinnan som anmälde vuxengymnasiet hävdar att hon själv kunde ordna praktikplats på en förskola.
– En kvinna i niqab kan inte få alla jobb, men hon kan få en del jobb, säger eleven Halima Aden.
Kvinnan i niqab på Kista folkhögskola vill inte prata med SvD. Men hennes klasskamrater och lärare berättar om den undervisningssituation som politikerna säger inte fungerar.
–Vi har varit klasskamrater i ett och ett halvt år nu och hennes kläder hindrar inte mig från att kommunicera med henne, säger Alamin Hassen som är klassens enda manliga elev.
Tove Henning undervisar i samhällskunskap och religion.
–Jag förespråkar inte niqab, men jag skulle tycka att det vore absurt att be henne ta av sig den. Det vore att kränka henne.
Hur påverkar det undervisningssituationen att en elev bär niqab?
– Ingenting. Hon kräver ingenting. Det är klart att det är trevligare att se elevens ansikte, men det här gör att jag lyssnar noggrannare på vad hon säger.
Debatten i klassrummet i Kista är häftig nu. Paralleller dras till Frankrike som har lagstiftat mot heltäckande slöja på allmän plats.
–Allt går tillbaka till en punkt: islam. Och fobi, säger Halima Aden.
Skolans rektor Abdulkader Habib är politiskt aktiv i socialdemokratiska broderskapsrörelsen.
En viktig princip i det svenska samhället är jämställdhet.
Hur går niqab ihop med det?
–Studera är en sak, men jag vet inte om jag i dag skulle anställa personal här på kansliet med niqab. Anledningen är att ansiktet är som ett id-kort. Det är som en grundlag inom islam, att se ansiktet på den du sluter avtal med. Och arbetar man här har man redan valt att jobba tillsammans med både män och kvinnor.
Ändå hoppas han att Sverige väljer en annan väg än Frankrike.
–Jag tror att det vore bra om vi i Sverige inte ignorerade frågan men hittade en annan väg.
