- Han måste redovisa sina aktier för riksdagen. Men sedan finns inget regelverk. I teorin skulle han kunna sätta sig ner i förhandlingar om gasledningar med Ryssland, säger Joakim Nergelius, professor i juridik och expert på konstitutionell rätt vid Örebro universitet.

- Det finns ett allmänt förbud mot bisysslor för statsråd. Carl Bildt skulle följaktligen inte kunna sitta i styrelsen för ett bolag och samtidigt vara utrikesminister. Men aktieposter räknas inte som bisyssla. De har uppenbarligen betraktats som någonting passivt, snarare än en syssla, säger Joakim Nergelius.

Frågan om aktieposterna blir med andra ord helt och hållet en fråga om etik, inte om juridik. Det finns dock inte någon helt klar praxis på området. I många fall har tillträdande statsråd gjort sig av med sina aktier eller lämnat dem till förvaltning, men i andra fall har de behållit dem.

- Vissa har sålt, andra inte. Det avgörs av frågan om eventuell jäv. Det är lättare om aktieinnehavet inte berör ministerns uppgifter. Ibland har det hela gått att lösa genom att ministern inte deltar i besluten om vissa frågor, säger Nergelius.

- Men det är problematiskt som exempelvis i fallet med förre försvarsministern Lars De Geer som hade aktier i försvarsindustrin.

- I det aktuella fallet med Carl Bildt är det hela ovanligt tydligt. Här närmar man sig tydligt risken för jäv och då blir frågan om trovärdighet aktuell. Det är ett klart fall för en lämplighetsdiskussion.

Men Cecilia Magnusson, moderat ledamot i riksdagens utrikesutskott, tycker inte att Carl Bildts aktieinnehav ger honom mindre trovärdighet i rollen som utrikesminister.

- Jag ser det inte som ett hinder. Det finns inget formellt förbud och Carl vet väldigt väl vad som gäller. Farhågorna för jäv är klart överdrivna. Som jag ser det kan han behålla aktierna, säger hon till TT.