Som tågresenär vintrarna 2009 och 2010 kunde man uppleva att de olika tågaktörerna skyllde på varandra när tågen inte gick på grund av kyla och snö. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd tycker att kommunikationen mellan de berörda företagen har blivit bättre de senaste åren sedan de träffas regelbundet och utbyter erfarenheter. För tredje gången samlades idag representanter från bland annat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo på näringsdepartementet för att prata ihop sig om hur man förbereder sig inför den kommande vintern.

– Redan den senaste vintern ville de upp på barrikaderna med cape och svärd och visa vad de förbättrat sedan de två tidigare stränga vintrarna. De olika företagen har blivit bättre på att prata med varandra. Vid mötet berättar var och en hur läget är hos dem, hur de kan få idéer av varandra och jag får en möjlighet att stämma av läget, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Förbättrad information, både från Trafikverket till entreprenörerna och vidare till resenärerna, är ett område som är prioriterat. Det gäller också att få de olika aktörerna att ha gemensamma gränser för vad som definieras som en kris och vad som är ett kritiskt snödjup.

– SJ har börjat installera så kallade autodrops på taket till loken, som känner av om kontaktledningen rivs ner och då släpper taget. Det innebär att ledningen kanske bara rivs ner några hundra meter i stället för flera kilometer, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Avisningsanläggningar ska finnas över hela landet om det blir snörika vintrar även i södra Sverige. Att prioritera vilka tåg som ska gå och vilka som ska ställas in och ge tydlig information om det vid dåligt väder måste också fungera bättre. Planen är att det är bättre att några tåg kommer fram än att alla tåg blir försenade. För godstrafiken kan stora förseningar innebära svåra problem för företag som är i behov av de varor som finns ombord.

Jan Pettersson, underhållsansvarig på Trafikverket, säger att punktligheten för persontrafik ska vara 90 procent:

- Den här vintern gick riktigt bra. Det var en normalvinter, men hade ett antal svåra situationer även då; stormarna Berit och Dagmar. Rälsbrott i norra Sverige var också ett problem. Men vi är absolut inte nöjda och drar lärdomar även av den senaste vintern.

Trafikverket har gjort extraupphandlingar för strategiska resurser som man kan ta in vid ”extraordinaära händelser”. Det kan vara extra personal som kan rycka in, men också maskinella resurser som växelvärmare, snöborstar och viltskydd. En snösmältningsmaskin införskaffades till förra vintern men behövde inte användas i Stockholm, utan prövades i Norrbotten.

– Den gick skitbra. Den kommer vi att ställa i Stockholm i vinter, säger Jan Pettersson.

Förbättrad trafikinformation är ytterligare ett mål som Trafikverket arbetar med. I Malmö har personal med gula västar funnits ute i ankomsthallen och har direktkontakt med trafikledningscentralen när det uppstår förseningar. Samma sak ska nu införas i Stockholm och Göteborg.

– Blir det extremväder kommer vi att ha svårigheter, men vi känner oss klart mer förberedda, säger Jan Pettersson.

Flera entreprenörer är dock kritiska till Trafikverkets bild av hur effektiv trädsäkringen längs spåren är, där man tar bort träd som skulle kunna falla över spåren:

– Tyvärr stämmer inte det du säger när det gäller trädsäkring. På er hemsida står det att det finns resursbrist så att alla sträckor inte blir trädsäkrade, säger en representant från branschorganisationen Tågoperatörerna.

– Men vi kan i alla fall konstatera att där det är trädsäkrat fungerar det fasiken så mycket bättre, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Trafikverket fick också kritik för långsamma och gammeldags informationssystem, där förbättrade appar eller sms till mobiler borde kunna användas mer effektivt enligt flera operatörer.

.

LÄMNA FÖRSLAG Hur ska tågtrafiken bli stabilare? Tyck till!