Hinner isen smälta?

2° Celsius. Den siffer- och bokstavskombinationen ska lösa upp de kärva förhandlingarna om ett nytt klimatavtal. För med 77 dagar kvar till FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn vill Sverige lägga diskussionen om hur många procent utsläppen ska minska åt sidan.

– När det är så kort tid kvar till Köpenhamnsmötet är nyckeln att fortsätta hålla tvågradersmålet inom räckhåll.

Det var ett av miljöminister Andreas Carlgrens huvudbudskap innan han reste till USA och mötet med världens 16 största ekonomier i "major economies forum" under ledning av USA:s president Barack Obama.

Nästa vecka blir en klimatpolitisk supervecka då världens regeringschefer samlas i FN:s generalförsamling och därefter är det G20-möte i Pittsburgh. En signal från dessa möten att ta klimathotet på allvar kan blåsa liv i förhandlingarna igen.

EU anammade tvågradersmålet i samband med energi- och klimatpaketet förra året. G8-länderna, som står för 80 procent av världens utsläpp, enades i somras om att ökningen av den globala medeltemperaturen ska begränsas till två grader. Och från EU:s möte nyligen med Sydafrika, ett av de viktigaste utvecklingsländerna i klimatsammanhang, finns tvågradersmålet med i kommunikén.

Om klimatförhandlingarna fokuseras på att den globala medeltemperaturen inte får stiga mer än två grader, kan diskussioner om hur många procent utsläppen ska minska och mellan vilka år, läggas åt sidan.

EU har exempelvis satt 2020 som år för sitt korttidsmål räknat från 1990. USA har valt 2050, men då ska 80 procent av landets växthusgasutsläpp vara borta.

USA:s mål kan accepteras förutsatt att utsläppen minskar inte allt för långt fram i tiden, anser Andreas Carlgren.

Även statsminister Fredrik Reinfeldt är beredd att diskutera årtal för när minskade utsläpp ska uppnås.

– Vi måste vara flexibla för att åtagandena kan se olika ut, säger han.

Det viktiga är att utsläppen minskar till en acceptabel nivå, även om startår och korttidsmål landar vid olika år, anser Reinfeldt.

Men utan åtaganden från Kina kommer inte USA att acceptera ett avtal i Köpenhamn.

• USA hoppade av Kyotoprotokollet bland annat för att Kina inte behövde minska sina utsläpp. Kina är en konkurrent till USA, om jobb och handelspolitiskt.

• Kina konstaterar å sin sida att klimathotet är en effekt av att den rika världen byggt sin ekonomiska utveckling på billig fossilenergi. Nu är det den fattiga världens tur. Kina prioriterar ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Trots att Kina står för de största utsläppen, har politikerna ännu inte visat om de kan acceptera minskade utsläpp i ett klimatavtal.

Tongångarna har hårdnat runt förhandlingsbordet. Indien deklarerade nyligen att landets utsläpp kommer tredubblas till 2031. Tio afrikanska länder kräver att i-länderna till 2020 minskar sina utsläpp med 40 procent och tillräckligt många miljarder dollar för att betala effekterna av ett förändrat klimat.

Miljöminister Andreas Carlgren tror att förhandlingarna kommer fortsätta att kärva.

– Det kommer att bli en riktigt tajt tidsplan på slutet. Viktiga avgöranden kommer sent i förhandlingarna.

Men det troliga är att de sista knutarna löses under de sista decembernätterna i Köpenhamn, och att det blir regeringscheferna som flyger in för att fatta de avgörande besluten.

Susanna Baltscheffsky

susanna.baltscheffsky@svd.se

Fler artiklar | Blogg