Sverige behöver en imamutbildning, slog forsknings- och högskoleminister Lars Leijonborg (FP) fast i SvD förra året. Skäl: ”saudiarabiska radikala muslimer erbjuder sig att tillhandahålla imamer gratis”. Sverige bidrar då med öppna ögon ”till en radikalisering av islam i Sverige, vilket är mycket, mycket olyckligt”, enligt ministern.

Idag presenterar utredaren sitt förslag till en svensk utbildning och SvD har läst underlaget. Den unika enkätundersökningen med 121 imamer i församlingar med statligt stöd visar:

• 84 procent anser själva att de behöver vidareutbilda sig för att bättre kunna arbeta som imamer i Sverige.

• Trots att majoriteten har verkat i Sverige i mer än tio år vill många lära sig mer svenska. Svensk lagstiftning och samhällskunskap är också efterfrågat.

• Det finns en stor skepsis mot att staten skulle ta över den religiösa delen av imamutbildningen och därmed ”styra” islams religiösa innehåll.

• Svenska imamer är välutbildade och majoriteten har utbildat sig i Europa. Turkiet är det land som skickar flest imamer till Sverige, 47 stycken. Det sker genom religionsministeriet, Diyanet, som sänder ut imamer till länder där turkar lever i exil.

– Undersökningen speglar att imamerna har väldigt olika tillhörigheter och representerar väldigt många olika fraktioner och trosinriktningar inom islam, säger Erik Amnå, professor och regeringens särskilde utredare av utbildning för imamer.

Imamutbildning är ett sätt att skynda på integrationen av svenska muslimer, betonar Othman Al-Tawalbeh. Han är vikarierande rektor vid studieförbundet Ibn Rushd och arbetar med utbildningsfrågan för imamer, bland annat för Sveriges muslimska råd.

– Vi vill att fredagsbönen ska hållas på svenska och att imamerna ska få bättre förståelse av existerande behov i den muslimska befolkningen. Vi ser inte på imamer som enbart religiösa ledare. De är socialarbetare och integrationshandläggare också, säger han.

Kunniga imamer undviker konflikter med församlingen och det svenska samhället, anser imamen Abdul Wahid Morrone som är utbildad i Jemen och arbetar som imam i Skärholmen.

– De största kulturkrockarna har nog att göra med ungdomar, när en imam inte förstår hur samhället är uppbyggt utan uttalar sig utifrån sina egna referenspunkter. Det kan också handla om extremfall när vi får hit en imam som kommer från ett land där det inte finns en lagstiftning som förbjuder att en kvinna gifter sig före 18 årsålder.

Den kvinnliga imamen Suad Muhamed, utbildad islamolog och i sharia i Jordanien, hoppas att fler kvinnor nu blir imamer.

– De kommande generationerna behöver människor som förstår dem. Jag har sett problem när kvinnor söker råd när de har bekymmer i äktenskapet. Det är viktigt att de också blir lyssnade på, annars blir det lätt ensidigt, säger hon.

Lars Leijonborg talade om en hotande radikalisering, när han beställde utredningen.

Stämmer den bilden?

– Vi har inte fått fram något som ger stöd för antagandet att imamerna kan kopplas samman med en våldsfixering eller en våldsförstärkning i det svenska samhället, säger utredaren Erik Amnå.

– Däremot är det uppenbart att det finns också i islams namn, vi vore naiva om vi inte såg det, många som torgför sig som imamer med väldigt militanta medel och anspråk. Precis som det gör i flera fundamentalistiska varianter av världsreligionerna. Men jag bedömer inte att man via en utbildning skulle nå de mest behövande imamerna.

Förslaget till imamutbildning har andra utmaningar. Förbudet mot ränta inom islam gör att få vill ta studielån.

– Jag möter också en rädsla att staten ska behärska religionen. Det finns en risk att det uppfattas som en del i terrorbekämpningen, att utbildningen blir en säkerhetsfråga under Säpo, säger Othman Al-Tawalbeh.