Den norske bloggaren Fjordman nämns mer än hundra gånger i den misstänkte massmördaren Anders Behring Breiviks så kallade manifest. Fjordman är en centralfigur bland de skandinaviska antimuslimska bloggarna och förekommer på flera olika sajter och forum.

Efter attackerna som krävde 77 människoliv i Oslo och på Utøya spekulerades vilt i vem som dolde sig bakom pseudonymen som Brevik själv hävdar delar hans ideologi.

Bloggaren visar sig nu vara 36-åringen Peder Jensen från Ålesund. Han har förhörts av norska polisen och träder nu fram i norska Verdens Gang för att undvika att spåras upp av medierna.

I flera år har han skrivit på nätet att politiker och journalister är förrädare och att muslimer borde stängas ute från Europa. Han tar dock bestämt avstånd från de blodiga attentaten.

– Jag kommer aldrig mer att blogga under pseudonymen Fjordman. Jag har tappat lusten sedan namnet knyts till en sådan person.

Ulla Ekström von Essen är docent i idéhistoria vid Södertröns högskola och har forskat kring högerextrema gruppers retorik. Hon säger att Fjordman spelade stor roll i Breiviks världsbild och när han utformade sitt manifest.

– Det här är en världsåskådning som delas av många men som Fjordman varit duktig på att artikulera. Fjordman har den akademiska framtoning som Brevik också ville ha men inte hade kapaciteten till.

Fjordmans styrka har varit att just lägga fram sitt budskap på ett sätt som ser vetenskapligt ut. Därför blev han lämplig för Breivik som också ville framstå som intellektuell och trovärdig.

– Det ser sofistikerat ut, med siffror och tabeller, men handlar inte om forskning i den vedertagna bemärkelsen. Breivik ville skriva ett manifest som såg tjusigt ut och plankade texter som verkade intellektuella.

Ekström von Essen understryker att attentaten inte är Peder Jensens fel.

– Men självklart finns det ett samband. En väldigt vulgär och våldsgenomsyrad retorik och ideologi kan så klart trigga stämningar i samhället och hos individer.

Hon beskriver retoriken på de europeiska antimuslimska bloggarna som en mycket känslosamt laddad kampideologi som hittat sin plats på internet men som funnits sedan 1800 talet. En historiesyn med kamptema: rasers kamp, religioners kamp och kulturers kamp.

– De menar att en kultur bara kan överleva på bekostnad av en annan. Men objekten kan förändras snabbt. I början var det judarna som var det stora hotet mot västerlandet och kristenheten.

Ett annat genomgående drag är att den egna kulturen står vid domedagens brant och att undergången väntar om inget görs.

– Retoriken bygger på att vi måste utplåna eller utplånas, och då behöver man inte uppmana till våld, det är underförstått någonstans.

Ulla Ekström von Essen säger att just tankarna om att den egna kulturens undergång är nära ofta förekommit i mänsklighetens historia.

– Många civilisationer har gått under av olika skäl. Men det är kanske framförallt de civilisationer som stänger sig själva mot omvärlden.