Kungens ställning är reglerad i 1974 års regeringsform, och vilar på den så kallade Torekovkompromissen mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna – monarkin bestod men förlorade all formell makt.

Sedan dess får kungen varken ge intryck av att han inte stödjer regeringens politik eller uttala sig i politiskt omstridda frågor.

–Risken finns att han då kan uppfattas ta ställning, säger Cecilia Åse, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

I sitt jultal 2007 påpekade kungen att Sverige alltid har utvecklats genom invandring och deklarerade: ”att välkomna förändringen och låta blandningen av kulturer och erfarenheter berika våra liv och vår samhällsgemenskap är vår enda väg framåt”.

Då höjde ingen ögonbrynen. Men nu, när ett parti valts in i riksdagen med en politik för att kraftigt minska invandringen, skulle ett liknande uttalande kunna uppfattas annorlunda. Riksmötets öppnande idag är också ett väldigt politiskt sammanhang, och frågan är vad kungen kan och vad han absolut inte bör säga.

SvD har läst gamla tal till riksdagen, som genomgående varit mycket försiktiga och allmänt hållna. Undantaget är miljöfrågor, som kungen länge har talat sig varm om – vilket kan uppfattas som politiskt ställningstagande.

Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, tror att kungen mycket väl kan ta upp invandringen och mångkultur.

–Det är en fråga om fingertoppskänsla. Men det skulle inte vara onaturligt, kungens egen familj är ju ett exempel på integration i det svenska samhället. Det skulle möjligen bara vara Sverigedemokraterna som skulle anse att det var olämpligt, säger han.

Samtidigt är det möjligt att kungen och hans talskrivare därför anser att ämnet är alltför känsligt att nämna, eller att kungen väljer mer mjuka ordalag.

–Kungen får formulera värderingar som är allmänt vedertagna i Sverige. Det är alltså möjligt att han kommer att tala om exempelvis tolerans och öppenhet, säger Olof Ruin, professor emeritus i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Mattias Karlsson, presschef för Sverigedemokraterna, har en bestämd uppfattning om vad kungen inte bör ta upp idag.

–Vi anser att det skulle vara olämpligt av kungen att ta upp invandringen. Om kungen gör det är det inte otänkbart att vi skulle vidta någon form av åtgärd eller ge uttryck för vår ståndpunkt, säger han.

Mattias Karlsson understryker samtidigt att partiet är ”väldigt positivt” till monarkin och inte ser ett sådant uttalande som skäl att ifrågasätta Torekovkompromissen.

–Det är den överenskommelsen som kungen riskerar om han överskrider sina befogenheter, säger Thomas Bull.

Dessutom krävs ett brett stöd i riksdagen för att Torekovkompromissen ska kunna rivas upp. Varken M eller S vill kommentera frågan. Men det är högst osannolikt att de ens skulle kritisera kungen för att ha uttalat sig positivt om invandring.

Klart är att kungens ord kommer att granskas noga, oavsett vad kungen än säger eller inte säger.

–Nu har ett nytt parti med en helt annan ideologisk inriktning kommit in i riksdagen. Hur det ska hanteras är en pågående process, och i den processen har kungens tal en stor betydelse. Jag tror att många på hovet har suttit och tänkt över var gränserna går, säger Cecilia Åse.