Nordöstra Australien upplever just nu de kraftigaste regnen på årtionden. Meteorologerna beskriver vattenmängderna som ett så kallat hundraårsflöde, vilket innebär att så höga vattenstånd statistiskt sett bara förekommer var hundrade år.

Det ihärdiga regnandet har skapat stora tsunamiliknande flodvågor som svept med sig hela byar och lagt delar av miljonstaden Brisbane under vatten. 27 personer är bekräftat döda men många saknas fortfarande och dödssiffrorna kan komma att stiga ytterligare.

Situationen i Australien orsakas av ett klimatsystem som kallas Enso och reglerar vädret i tropiska Stilla havet. Enso utgörs av El Niño och La Niña, två fenomen som är varandras motsats. El Niño innebär en uppvärmning av ytvattnet i de östra delarna av tropiska Stilla Havet medan La Niña är en nedkylning.

La Niña följer normalt efter El Niño och systemet har en cykel på ett eller två år beroende på samspelet mellan havet och atmosfären i området. Var fjärde eller vart femte år skapas en effekt som är extra stark och när fenomenet kombineras med kraftiga monsuner bildas de kraftiga regn som lett till årets översvämningar.

–Det här är en extrem händelse. För det första brukar det inte regna så här mycket under normala förhållanden. Men det brukar inte heller regna så här mycket under en normal La Niña, säger Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet.

Det finns forskare som menar att Enso, med de två växlande fenomenen El Niño och La Niña, blir kraftigare när vattenmassorna i området värms upp i takt med den globala uppvärmningen. Enligt Michael Tjernström råder det dock delade meningar om kopplingen till klimatet.

Sett ur ett globalt perspektiv är dock de flesta forskare överens om att klimatförändringar ger upphov till fler regnkatastrofer och kommer att göra det även i framtiden.

–Det har blivit vanligare med översvämningskatastrofer som är relaterade till extrem nederbörd och det är konsensus bland oss som arbetar med det här att katastroferna blir vanligare just av att klimatet blir varmare.

Sambandet beror på att en uppvärmning av luften leder till ökad avdunstning samtidigt som temperaturen reglerar hur mycket vattenånga som kan finnas i atmosfären.

–När temperaturen stiger så kan atmo- sfären hålla mer vatten helt enkelt. Med mer vattenånga i omlopp kan den dynamik som genererar nederbörden generera mer nederbörd.

Men La Niña är inte ett isolerat fenomen. De enorma krafter som är i rörelse påverkar vädret också i andra delar av världen, fram-förallt i tropiska områden som redan har väldigt starka svängningar i vädret.

– I bandet runt ekvatorn är atmosfären och haven väldigt sammankopplade. Det som händer i tropiska Stilla havet får återverkningar i motsvarande regioner runt hela globen, säger Michael Tjernström.

När La Niña är så kraftig som i år får regnen katastrofala följder långt ifrån ursprunget. I den brasilianska delstaten Rio de Janeiro har det regnat oavbrutet sedan nyår och de våldsamma regnen har krävt över 500 människoliv. I extrema fall har en hel månads nederbörd fallit på bara ett dygn och orsakat jordskred som fört med sig hela hus.

Hela familjer har svepts bort av vattnet eller fångats under jordmassor när dalgångar och backsluttningar slitits sönder. Staden Teresopolis uppges vara delvis begravd under leran och myndigheterna beskriver jordskreden som landets värsta naturkatastrof någonsin.

–Du kan inte ana hur svårt det är att se kropparna efter så många barn. Det är fasansfullt, berättar en räddningsarbetare efter att ha sökt igenom ruinerna av Teresopolis.

Även i östafrikanska Moçambique pekas La Niña ut som en av orsakerna till landets väderkatastrof, där regnmängder på 100 millimeter om dagen inte varit ovanliga. Trots att tio personer redan mist livet i Moçambique är många rädda att landet fortfarande har det värsta framför sig.

Myndigheterna varnar för att regnandet kan leda till en situation liknande den år 2000 då 800 människor miste livet. Då uppgick värdet på skadorna till miljardbelopp och även då inleddes katastrofen av kraftigt regnande just i början av året.

På Sri Lanka, som redan drabbats hårt av inbördeskrig och naturkatastrofer som tsunamin 2004, har minst 30 människor dött i översvämningar de senaste dagarna. Därutöver har 360000 människor förlorat sina hem. I flera fall har de placerats i flykting- läger som också översvämmats bara några dagar senare.

Det våldsamma regnandet har även drabbat Filippinerna där fler än 40 människor dödats och översvämningen orsakat enorma materiella skador. Två veckor av kraftigt regn har skapat vattenmassor som sköljt bort vägar, broar, och annan viktig infrastruktur. Skadorna på industrin och lantbruket beräknas till miljarder.

Vissa forskare hävdar att en riktigt kraftig La Niña kan ge effekter även på norra halvklotet. De senaste dagarnas översvämningar i Europa saknar dock helt koppling till det extrema vädret i tropikerna.

De höga vattenstånden i västra och södra Tyskland orsakades av ett oväntat töväder som smälte stora mängder snö och fick floder och åar att snabbt stiga.

Från Rhen i väst till Oder i öst sprängde många vattendrag sina vallar och översvämmade städer och jordbruksmarker. Flera personer uppges ha dödats och flera städer delvis lagts under vatten.

Översvämningskatastrofer följer ett mönster. Eftersom en uppvärmning av jordens temperatur gör vädret mer polariserat, torrare där det är torrt och våtare där det redan är vått, kommer framtidens katastrofer att äga rum i samma områden som i dag. Fast oftare och mer intensivt.

Men den ökande nederbörden är bara en av många faktorer som orsakar översvämningar. Alastair Morrison är expert på översvämningar på Stockholm International Water Institute. Han förklarar att världen samtidigt blivit mycket känsligare för katastrofer orsakade av regn. Den främsta orsaken är att befolkningsökning och fattigdom tvingar människor att bosätta sig i områden där risken för översvämningar är stor.

–I många utvecklingsländer tvingas folk bo i farliga områden. Det kan vara på flodslätter som ofta översvämmas eller i raviner som är sårbara för jordskred. Så är det i Brasilien och i Indonesien där jordskred är vanliga och orsakar många dödsfall.

Ofta röjs också träd och annan växtlighet bort för att ge plats åt bostäder och jordbruk. Det gör att markens naturliga förmåga att suga upp vatten försämras och då rinner vattnet i stället ner i bebodda områden.

Enligt Alastair Morrison finns det mycket som kan göras för att förbereda ett samhälle på en framtida översvämningskatastrof. Problemet är att övertyga beslutsfattarna.

– Det är 26 år sedan Brisbane översvämmades förra gången. Man kunde gjort mycket på 26 år men vi har en tendens att glömma det förflutna. Om du motsätter dig ett byggprojekt på grund av en översvämning för 30 år sedan är det inte säkert att någon lyssnar.

Att jordens klimat förändras är inget nytt. Skillnaden är att det som tidigare kanske skedde över perioder på flera hundra år nu sker mycket snabbare. Därför hinner inte människan anpassa sig.

Enligt Alastair Morrison kommer det att krävas genomgripande förändringar av infrastrukturen i flera länder för att möta hotet. Många människor lever redan som flyktingar undan översvämningar och i framtiden kanske det blir omöjligt att leva i vissa känsliga områden.

–Flera olika processer orsakar de här katastroferna och ingen av dem går i rätt riktning. Det här är inte ett problem som kommer att försvinna. Det kommer bara att bli värre.