–Det är väldigt stressigt. Varje gång du klarat proven kommer nya som är ännu viktigare för din framtid. Det tar aldrig slut, säger Alex Platts, 15.
Tillsammans med jämnåriga klasskompisarna Kate Garnett och Georgina Thornton på Queens‘ School i Hertfordshire, en halvtimmes tågresa norrut från London, förbereder han sig för vårens test. De avgör om en elev kommer in eller inte på någon av motsvarigheterna till gymnasiet, efter den obligatoriska grundskolan.
–Som det är nu läser du ett ämne under två år, ibland längre. Sedan bedöms du enbart på ett tvåtimmarsprov. Om du ställer till det då finns det inget att göra, konstaterar Alex Platts.
Enligt honom vore det bättre om betygen grundade sig mer på prestationen under hela skolåret, och att proven blev färre.
–Samtidigt är det ju bra med press. Den gör att man är väl förberedd inför yrkeslivet, säger Alex, som själv siktar på en karriär inom finanssektorn.
Fokuseringen på proven i den engelska skolan har debatterats den senaste tiden. Några universitetsföreträdare menar att antagningssystemet är fixerat vid tester och att lärarna tvingas lägga för mycket tid på att förebereda eleverna inför proven, vilket drabbar undervisningen.
Det engelska skolsystemet är, i likhet med det walesiska och det nordirländska, inriktat på fördjupning snarare än bredd. Vissa grundämnen, som matte och engelska, hänger med länge. Men redan i 12–13-årsåldern väljer ele-verna ut några favoritämnen som de sedan fokuserar på. På gymnasiet smalnar alternativen av ytterligare.
För Kate Garnett, som vill läsa straffrätt på universitetet, innebär det att hon nu kommer att satsa på statsvetenskap och engelska. Däremot får hon välja bort favoritämnet geografi.
–Det du läser nu är förmodligen vad du kommer att läsa på universitetet. Ju mer du specialiserar dig, desto svårare är det att byta inriktning. Själv hade jag önskat att det varit lite bredare eftersom jag nu måste stänga vissa dörrar jag helst hade velat lämna öppna, säger hon.
Kamraten Georgina Thornton är av en annan mening.
–Det är ju lättare att få bra resultat i ämnen man tycker särskilt mycket om.
Nästa höst splittras klassen. En del stannar kvar på skolan för att läsa ”6:th form”, motsvarigheten till gymnasiet. Några läser samma utbildning på särskilda college eller väljer yrkesförberedande utbildningar.
Fram tills nu har det också varit vanligt att hoppa av skolan och börja jobba, men de senaste åren har det skett ett trendbrott.
–De flesta av mina äldre kompisar hoppade av när de var 15. Bland mina jämnåriga är det tvärtom, säger Georgina Thornton.
Förändringen är både ett resultat av att regeringen strävar efter att så många som möjligt ska läsa vidare och att det blivit svårare att få jobb utan ordentliga kvali-fikationer.
–Om arbetsgivaren kan välja anställer de ju den som har pluggat, säger Georgina.
Idag anställs drygt sex miljoner personer som saknar utbildning på den brittiska arbetsmarknaden. Enligt en prognos från finansdepartementet kommer den siffran att vara nere i en halv miljon år 2020. Premiärminister Gordon Brown varnade nyligen för att många av dem som saknar utbildning kommer att bli ”oanställningsbara”.
Regeringen planerar därför att göra hela skolgången fram till 18 år obligatorisk, ett förslag som uppskattas av eleverna på Queens‘ School:
–Det är viktigt att fler får en djupare förståelse för vad som händer. Men det kan såklart vara dåligt om man måste studera med dem som är omotiverade och helst inte skulle vara kvar i skolan, säger Georgina Thornton.
