Foto: scanpix arkiv
Sas ägs till 21 procent av den svenska staten, Norge och Danmark har 14 procent vardera. Familjen Wallenberg är också ägare. Det blandade ägandet är också komplicerat, enligt Maud Olofsson.
– Det är viktigt att värna de värden som finns i bolaget, det är skattebetalarnas pengar, säger Maud Olofsson.
Men hon vill också värna det kapital man sätter in.
Hon tycker att bolaget och styrelsen lyckats bra med att sänka kostnaderna i SAS.
– Det har varit en historisk nedgång på marknaden och det gör att intäkterna viker, säger Maud Olofsson.
Bolaget vill nu ta in 5 miljarder i en nyemission och sänka kostnaderna med ytterligare två miljarder.
Maud Olofsson poängterar att hon tidigare inte velat gå in med mer pengar i SAS. Det tror hon också var en viktig signal att ge bolaget. Men nu är bilden en annan.
– Bolag, anställda och kreditgivare har visat att man är beredd att hitta en lösning för SAS och deras problem.
Kostnadssparandet sker till stor del på den administrativa sidan, vilket också är bra enligt Olofsson. Att piloter och karbinpersonal gått med på att sänka sina löner bidrar också.
– Nu har de två återstående facken också sagt att man vill bidra till att göra SAS lönsamt, säger Olofsson.
Även bankerna är nu beredda att bidra, säger Maud Olofsson.
– Vi säger ja till en emission med två villkor. Det första är att de fackliga kommer i mål. Det andra är att obligationslånen omsätts, säger Maud Olofsson och säger att samma krav kommer från de andra ägarna i SAS.
– När kostnadsbesparingarna är genomförda kommer kostnadsnivån att vara på en nivå så att man kan möta de hårda konkurrenterna, säger Maud Olofsson. Enligt Olofsson måste alla bidra, ägare, anställda, banker, för att få SAS konkurrentkraftigt.
En strukturaffär är också en möjlighet för SAS, enligt Maud Olofsson. Men SAS måste bli ett bolag som är värt att förhandla om.
– Med de här åtgärderna tror vi att SAS har en god möjlighet att förbättra konkurrenskraften, säger Olofsson.
En miljard kronor är svenska staten beredda att gå in med, om även de andra staterna bidrar. Riksdagen ska dock godkänna detta innan den extra bolagstämman i SAS den 7 april.
Ola Alterå, chef för det statliga ägandet, påpekar att det handlar om en enorm förstärkning av kapitalet i SAS.
Maud Olofsson säger att regeringen tror att man ska få affärsmässig avkastning på kapitalet.
– Vi har gjort en affärsmässig prövning, det är därför vi ställer de här kraven. Vi har varit tydliga mot styrelse och ledning att utöver de här besparingarna vill vi se detta uppfyllt, säger Maud Olofsson.
– Men en del av de här besparingarna tar det lite tid att genomföra.
Maud Olofsson tror att det kommer att bli personalnedskärningar för att få SAS lönsamt.
Ola Alterå säger att bolaget nu har fackligt stöd att göra det som behöver göras.
– I en framtid ser regeringen inget egenvärde i att äga Sas (Olofsson sa först Saab men ändrade sig), säger Maud Olofsson.
Just idag är marknaden dock inte så att det är lämpligt att försöka sälja bolaget.
– Men det kommer och då är det bra om SAS är i en bra finansiell situation och har positionerat sig väl på marknaden, säger Maud Olofsson och poängterar att det inte är lågprisbolagen som är de huvudsakliga konkurrenterna till SAS.
– Det är inget bidrag vi går in med, det är en emission. Och vi är ägare till SAS. Men vi måste titta på affärsmässigheten hela tiden eftersom det är skattebetalarnas pengar, säger Maud Olofsson.
– Vi gör inte det här om vi inte är trygga i att det är affärsmässigt, förtydligar Ola Alterå och säger att annars skulle EU-kommissionen ha synpunkter på tillskottet.
– Det känns skönt att vi trots det komplicerade ägandet kan agera så kraftfullt, säger Maud Olofsson.
