Varför ska man ifrågasätta mindfulness?

– För att metoden framställs som bra för alla, alltid, för alla problem och i alla situationer. Det blir för ensidigt. De som har en djup och varaktig depression kan istället må sämre.

Och i sammanhanget gillar du inte att vem som helst kan kalla sig coach …

– Det finns ju ingen reglering! En psykolog måste godkännas av socialstyrelsen, och kan därmed också bli fråntagen sin legitimation. Coacher – utövar de verkligen mindfulness enligt evidens och beprövad erfarenhet, eller har de bara gått en kurs i ett par dagar?

Vad är så farligt med det?

– Jag har hört horribla saker som att mindfulness tio minuter om dagen kan bota ångest och depression. I bästa fall är det naivt, i värsta fall en medveten lögn. Det finns ingen quick fix. Det är det kommersiella som är ett stort problem.

Acceptans som förhållningssätt används inom mindfulness. Det vänder du dig också emot.

–Ja, när det blir ett feltolkat budskap från en certifierad livscoach. Då kan människor förledas att acceptera saker som ska uppröra, till exempel en orimlig arbetssituation. Personal som känner ilska och frustration över att de är för få – nej, då ska de jobba på sin acceptans … Risken finns då att problem på jobbet individualiseras, att ansvaret läggs på individen.

Du tror ändå på att vara närvarande i nuet, att inte älta det som hänt eller vara orolig för framtiden …

– Ja, men vissa coacher ser mindfulness och acceptans som en universallösning, det blir förenklat. Kanske behöver vi någon som ser till våra allra djupaste behov – kärlek, gränser, respekt - istället för att surfa på ytan.