1. Hur läggs ett förhör upp?
Under de inledande förhören gäller det att skapa förtroende, få i gång en kommunikation och få en bild av vad för slags person man har framför sig. Det säger Anders Wretling, chef för utredningssektionen på Rikskriminalpolisen.
– Då kan man också prova olika metoder - att styra förhöret stenhårt med korta frågor och korta svar. Eller ställa frågorna olika fort. Om inte det funkar får man prova något annat, säger han.
Inför de avgörande förhören görs gemensamma förberedelser med spaningsledare, åklagare och kriminaltekniker.
– Det är som ett schackspel: förhörsledaren går igenom i vilken ordning frågorna ska ställas, när bevisen ska läggas fram, och vilken fråga som ska ställas om gärningsmannen svarar på ett visst sätt, säger Anders Wretling.
Förhörsledaren har ett trumfkort: det finns alltid ett berättarbehov hos människor.
– Ju värre brott, desto större är berättarbehovet, säger Sven Å Christianson, professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Men det gäller att skapa de rätta förutsättningarna. Många gärningsmän lider av posttraumatiskt stressyndrom och kan inte berätta rakt upp och ner vad som hände. Dessutom lider en hel del av olika störningar som bidrar till att försvåra förhörssituationen.
– Polisen står inför en oerhört svår uppgift. Det gäller att möta den misstänkte där han eller hon befinner sig mentalt för att kunna närma sig brottet och ge tid för detta, säger Sven Å Christianson.
2. Får en förhörsledare lura den misstänkte?
RÄTTEGÅNGSBALKEN KAP23 12§ Under förhör må ej i syfte att framkalla bekännelse eller uttalande i viss riktning användas medvetet oriktiga uppgifter, löften eller förespeglingar om särskilda förmåner, hot, tvång, uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder. Den som höres må icke förmenas att intaga sedvanliga måltider eller åtnjuta nödig vila.
3. Hur får man en misstänkt att börja berätta?
För att förhörsledaren ska ha framgång gäller det att bygga upp ett förtroende, konstaterar Kerstin Horgby som är förhörsledare vid länskriminalpolisen i Västra Götaland.
–Det handlar om att tänka sig in i den misstänktes situation, att tänka på i vilken omgivning jag skulle vilja berätta. Skulle du vilja berätta för någon som är arg på dig eller som bombarderar dig med frågor? Det skulle i alla fall inte jag.
Ulf Holmberg, polis i över 30 år och numera universitetslektor i psykologi vid högskolan i Kristianstad, har i en avhandling om skilda förhörsmetoder kommit fram till att en lugn och respektfull förhörsledare statistiskt sett ökar chanserna för ett erkännande.
–Ett humanitärt förhållningssätt relaterar till att den misstänkte erkänner. Är förhörsledaren däremot dominant och pressande uppfattas han eller hon som fientlig och effekten kan bli den motsatta, säger han.
Det svåra är att det samtidigt ligger så mycket i potten, konstaterar Anders Wretling vid Rikskriminalpolisen.
–Om vi lyckas, så betyder det livstids fängelse, och det vet ju den här personen som pratar.
4. Vad får en misstänkt att erkänna?
1. Starka bevis
Om gärningsmannen tror att polisen kommer att kunna bevisa skulden är det inte så stor idé att förneka brott.
–Om det finns övertygande bevisning så framstår man nästan som knäpp om man nekar, och det vill man ju inte, säger Anders Wretling vid Rikskriminalpolisen.
2. Inre press
Den misstänktes egna känslor av skuld och ånger och behov av att tala ut.
–Forskning har visat att den som erkänner brott utifrån inre press kombinerat med starka bevis ofta känner sig tillfreds med sitt erkännande. På något sätt har de lagt allt på bordet, säger Harriet Jakobsson Öhrn, lektor i beteendevetenskap vid Polishögskolan.
3. Yttre press
Förhörsledaren pressar gärningsmannen i syfte att få fram ett erkännande.
–Det är något som vi varnar för, eftersom sådana erkännanden inte blir tillförlitliga. Det kan leda till att människor erkänner vad som helst för att slippa undan, säger Harriet Jakobsson Öhrn.
5. Hur vanligt är det att misstänkta gärningsmän erkänner?
•Cirka 20 procent medger den dödliga handlingen i början av en förundersökning, enligt mordutredningsstudier av Sven Å Christianson. I slutet av utredningen har ungefär 60 procent erkänt brottet.
•I undersökningar av Gisli Gudjonsson, professor i rättspsykologi och verksam i Storbritannien, låg erkännandefrekvensen i polisförhör på mellan 42 och 76 procent. När det gällde misstänkta gärningsmän i häkte i Storbritannien låg siffran på 60 procent.
•Många förhörsledare vittnar om en kategori som ofta tiger sig igenom förhör – de yrkeskriminella som bland annat riskerar repressalier på anstalterna om de talar.
6. Hur påverkas förhörssituationen om det handlar om brott mot barn?
Övergrepp mot barn är särskilt sårbara förhör, eftersom det är utredningar som väcker allas avsky, konstaterar forskaren Harriet Jakobsson Öhrn som utbildar poliser i förhörsmetodik vid Polishögskolan.
–Att göra ett barn illa är bland de hemskaste brott man kan tänka sig och det är oftast så att gärningsmännen själva på något plan förstår det. Märker de att förhörsledaren visar den här avskyn kommer det att förstärka behovet av att skydda sig. Om den som förhör istället kan hålla sina egna känslor borta och på ett neutralt sätt lyssna på vad personen har att berätta så finns det större förutsättningar för att berättelsen kommer.
7. Är det inte svårt för förhörsledaren att dölja sina känslor vid svåra brott?
–Det tillhör ju yrket, men det händer att förhörsledaren kommer ut och säger ”jag går inte in dit mer. Jag känner ett enormt hat att det bara låser sig”. Då måste man byta förhörsledare, säger Anders Wretling på Rikskriminalpolisens utredningssektion.
9. Vad kännetecknar en bra förhörsledare?
•Mycket hög social kompetens
•Tycker om människor
•Har tålamod
• Enormt fokuserad
• Påläst
• Sanningssökare
(Källor: Wretling, Holmberg, Jakobsson Öhrn, Christianson)
10. Hur viktigt är ett erkännande för polisen?
Erkännandet i sig – själva orden ”jag erkänner” – betyder ingenting.
–Det måste följas upp och kontrolleras med annan bevisning. I exempelvis Palmeutredningen så fanns det en massa personer som erkände och tog på sig brottet, säger Anders Wretling, vid Rikskriminalpolisen.
11. Vad betyder ett erkännande för gärningsmannen?
De brottslingar som känner skuld och ångrar sitt brott blir mest lättade av att erkänna, säger Barbro Roslund som är psykolog med över 20 års erfarenhet av rättspsykologi.
– Det gäller främst normala personer och personer med neuroser. De med allvarliga personlighetsstörningar, typ psykopater, lider nog inte så mycket själva men får andra att lida.
Enligt Barbro Roslund kan ett erkännande underlätta för gärningsmannen att återanpassa sig och göra det möjligt att gå vidare.
12. Vilken betydelse för utredningen har en skicklig förhörsledare?
–En otroligt stor betydelse, säger Sven Å Christianson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, som forskar om och ofta konsulteras i utredningar rörande sexualbrott och dödligt våld.
Han uppskattar att runt 20 procent av de förhörsledare han har mött är ”oerhört skickliga”. De tar sig tid och pratar om det som går att prata om, är sanningssökare och använder bevisningen strategiskt.
Sven Å Christianson ger ett exempel från en utredning där förhörsledaren utgick från var gärningsmannen befann sig i sina tankar och började med att prata om hans oro.
–Det ledde till att den här personen började berätta om flera andra brott, mordförsök och våldtäkt, som han inte var misstänkt för och där det inte fanns någon teknisk bevisning.
13. Spelar det någon roll om förhörsledaren är en kvinna eller man?
Nej. Enligt Ulf Holmberg, universitetslektor i psykologi, finns ingen forskning som pekar på att det har någon betydelse.
