Veterinären Margareta Wellander upptäcker en fästing när hon undersöker Eyla på Regiondjursjukhuset Bagarmossen. Där konstaterades landets första fall av sjukhussjuka bland hundar. Sedan dess har nya rutiner och en ny hygienpolicy införts.
I höstas upptäcktes första fallet av sjukhussjukan, MRSA, hos hundar i Sverige. Sedan dess har flera fall konstaterats. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, beskriver utvecklingen som ett folkhälsoproblem eftersom MRSA kan smitta mellan hundar och människor.
–Problemet man ser är att de kommer att fungera som smittkälla och smittspridare, framför allt till personal på djursjukhus men även till andra människor, säger Anders Franklin, chef vid avdelningen för antibiotika på SVA.
Även MRSI, en annan typ av så kallade meticillinresistenta stafylokocker som kan spridas mellan hundar, har upptäckts för första gången i Sverige. Enligt Anders Franklin har antalet fall ökat från noll i höstas till en eller ett par i veckan numera. Det stora problemet med en ökad spridning av både MRSI och MRSA bland hundar är att bakterierna kan överleva antibiotikakurer.
–Behandlingsalternativen för hundar kommer att minska radikalt om det här fortsätter, de har redan minskat. Då kan man inte längre använda de effektivaste antibiotikagrupperna för att behandla sjukdomar hos hundar. Det är samma situation som för människor, men jag tror att det kommer att bli värre bland hundarna eftersom vi har mindre möjligheter att stoppa den här spridningen än vad man har på sjukhussidan, säger han.
För att stoppa spridningen måste antibiotikan till hundar minska, konstaterar han. Under 1990-talet gick den totala användningen av antibiotika till djur ned och har numera stabiliserats. Men när det gäller hundar har antibiotikan ökat och utgjorde förra året 13 procent av den totala förskrivningen.
–Vi kan inte finna någon direkt anledning till varför förbrukningen ska stiga så kraftigt som den gör, säger Anders Franklin.
I vissa fall är det ”klart befogat” att använda antibiotika, men varken fler hundar eller sjukdomsfall kan förklara ökningen som SVA tycker är ”oroande”.
–Vi har en väldigt aktiv marknadsföring av flera läkemedelsbolag och det finns inte så många som sätter något emot den informationen. Det är kanske den bästa förklaringen till uppgången, säger Anders Franklin.
Dessutom ser han ett problem i att hundar avlats fram så att vissa raser är ”väldigt infektionsbenägna”.
–Det blir inte bättre av att vissa hundraser nästan är kroniskt beroende av antibiotika, säger han utan att vilja gå in på specifika raser.
Johan Beck-Friis, veterinär och informationschef på Sveriges veterinärförbund, tror att en förklaring till den ökade användningen av antibiotika beror på att djurägarna ställer högre krav på veterinärerna idag.
–Man jämställer hundbehandling med människobehandling i kvalitet. Alla vill ha den bästa möjliga vården för sin hund och då blir det så att man ibland får ta till de tyngre antibiotikasorterna, de som har bredare slagförmåga men också större risk att orsaka resistens. Det där är en avvägning som man som praktiserande veterinär måste göra, säger han.
På myndigheter, veterinärförbund och djurkliniker runt om i landet har en mängd projekt och åtgärder initierats för att motverka en spridning av MRSA och MRSI. Utöver att se över antibiotikaanvändningen handlar det framför allt om bättre hygienrutiner och fler provtagningar för att upptäcka fall.
Jämfört med många andra länder är utgångsläget betydligt bättre i Sverige.
– Överlag har den svenska strategin för att motverka resistens varit framgångsrik. Men läget kan snabbt förändras, vilket fynden av MRSA och MRSI visar. Det är viktigt att bromsa utvecklingen i tid, säger Anders Franklin.
