En boll kastas mellan en grupp pensionärer på en demensavdelning vid Rio vård- och omsorgsboende i Stockholm. En brun nyklippt pudel springer lydigt genom en plastring. Hundgodis göms i svåröppnade pillerburkar och han hoppar vant över utsträckta ben.

Det är en vanlig dag på jobbet för vårdhunden Ludwig som varit anställd i ett år. Hans framfart i allrummet följs av skratt och beröm innan han lufsar iväg för en vattenpaus.

–Vi tycker bra om Ludwig, han är duktig på allt och ger lite omväxling i tristessen. Det är trevligt att vi kan vara tillsammans och umgås, säger pensionären Uno Clerborn.

Men bakom det som ser ut som en lek finns en genomtänkt plan. Ludwig är ett arbetsredskap. Genom samspelet med hunden tränas de äldres fysiska rörlighet, balans, fin- och grovmotorik men även minnesfunktioner.

–Alla aktiviteter syftar till att utveckla de färdigheter som behövs i vardagen. Vi kan exempelvis efterlikna den rörelse som behövs för att kunna äta själv med sked, säger hundföraren och undersköterskan Annelie Larsson.

Vårdhunden fyller även en social funktion och skapar en närvaro i nuet, en förmåga som många dementa har förlorat.

–Nu får de något att prata om här och nu, det stärker gruppen och höjer livskvaliteten. Vi har också sett att behovet av extra mediciner har minskat.

Verksamhetschefen Mitra Bejanpour vid Attendo Care som driver äldreboendet är nöjd med rekryteringen.

–Vi vill fortsätta med Ludwig och har förlängt hans anställning. Vi märker att våra boende blir jätteglada och mer aktiva. Det har även blivit lugnare på avdelningarna, säger hon.

Tanken med hund på recept är att en sjuksköterska, läkare eller sjukgymnast ordinerar ett besök av vårdhundteamet som anpassar träningen efter de behov som beskrivs i remissen. I en stor studie vid Uppsala universitet undersöks nu effekten av receptmodellen.

I studien ingår 30 personer vid äldreboenden i Uppsala kommun, som var först ut i landet att använda vårdhundteam. Gruppens fysiska aktivitet, läkemedelsanvändning och välmående jämförs mot en kontrollgrupp utan vårdhund.

–Vi kan se en signifikant skillnad i gruppen med vårdhund. Många som tidigare satt stilla blev aktivare och rörligare, säger forskaren Karin Hellström vid institutionen för neuroforskning.

Läkemedelsanvändningen hos äldre i Sverige har stadigt ökat under de senaste 20 åren. Mest påtaglig är ökningen bland äldre i särskilda boendeformer, konstaterar Socialstyrelsen i en rapport från förra året. Karin Hellströms studie visar att vårdhundars närvaro även påverkar medicineringen.

–Vi är inte helt färdiga med analysen men kan redan konstatera en nedgång i ”vid behov”-mediciner som lugnande tabletter, sömnmedel och även smärtstillande medel, säger hon.

Allt fler kommuner använder nu vårdhundteam, främst inom äldrevården. Sedan 2008 deltar 42 kommuner i olika projekt.

–Det finns ett mycket stort intresse från andra kommuner och även psykiatrin är på gång att införa hundar i verksamheten. Utvecklingen har gått snabbare än vi trott, säger Ingeborg Höök, utbildningsledare vid Vårdhundskolan på Österlen i Skåne.

I dag utexamineras 30 vårdhundar årligen.

–Just nu är efterfrågan större än vi kan hantera, och vi måste säkerställa att utbildningen och upphandlingar håller en fortsatt god kvalitet. Vi ser de goda resultaten men tvingas tyvärr säga nej till kommuner som är redo att införa vårdhund.