Polishuset i Rosengård i Malmö besköts i somras. Ingen skadades fysiskt vid beskjutningen. Polisen förstärkte skyddet kring byggnaden och inledde en teknisk undersökning, som visade att skotten mot polishuset var skarpa.
Foto: Stig-Åke Jönsson/Scanpix
I somras besköt en okänd gärningsman Rosengårds polisstation med ett grovkalibrigt vapen. Attacken var det tredje attentatet mot polisstationen det senaste året: i januari slängdes en brandbomb mot en polisbil som stod parkerad utanför stationen och bara dagar senare detonerade ytterligare en bomb på samma plats.
För att skydda personalen har ledningen på stationen i Rosengård nu satt upp skottsäker plåt innanför fönstren.
– Det har skjutits mot stationen tidigare men detta var första gången man sköt in i lokalen, säger Göran Holmgren, biträdande chef för Rosengårdspolisen.
Malmös polismästare Ulf Sempert ser allvarligt på attacken:
–Det är enormt allvarligt att skjuta in i lokalen utan att veta huruvida man riskerar livet på den som är innanför. Vi kan inte se något annat motiv än att man vill skada dem som är innanför.
De senaste veckorna har flera medier rapporterat om oroligheter i Malmöområdet Seved där poliser har skadats i samband med insatser. I ett fönster på polisstationen på Davidshalls torg i centrala Malmö hittades dessutom kulor som har kopplas till den häktade Malmöskyttens vapen.
Men tendensen syns inte bara i Malmö. I Stockholm upplever polisen mer våld och hot, även om det är långt från så allvarligt som i Malmö. I Uppsala har hoten blivit fler. I Göteborg visar polisens interna statistik på en kraftig ökning av anmälningar om hot och personskador mot poliser i dag jämfört med för tre år sedan. Av polisledningen förklaras det delvis av ett förhårdnat klimat som har sin grund i gängbildningar i stadens förorter.
Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola, har skrivit en rapport om konflikterna i Rosengård och polisernas syn på arbetssituationen. Enligt honom kan en av anledningarna till att poliserna attackeras och utsätts för hot bero på myndighetens arbetsmetoder.
–När vi gjorde fokusgrupper med vuxna i Rosengård var det många som klagade på att ständigt bli stoppade och visiterade. Det är möjligt att om polisen har det arbetssättet, som mycket väl kan vara befogat, så blir folk irriterade och konflikter uppstår. Men det är svårt att säga vilket som är orsak och verkan.
– Rosengård har alltid haft en bekymmersam personalsituation. Man har periodvis varit ganska underbemannade och när man har löst det så har man i stället fått en hög omsättning av personalen i yttre tjänst. Man byter hela personalen på ett år, det är ett tecken på någonting, säger han.
I Malmö kommer snart två nya polishuset se dagens ljus, ett av dem i Rosengård. Enligt Ulf Sempert finns den senaste tidens attacker färskt i minnet vid planeringen av de nya byggnaderna.
– Det ligger ju givetvis med i bedömningen, alldeles självklart. Polisen har en sådan roll i samhället som uppskattas av de allra flesta, men det finns alltid de som inte gillar polisen av olika skäl, därmed finns en ökad hotbild.









