Stationsbefälet Mikael Mathisen är en av många poliser i Södertälje som utsatts för hot
Svenska poliser utsätts i hög grad för hot – även när de inte är i tjänst. Familj och andra anhöriga dras in i hotbilden. Problemet anses växande och nu lägger Rikspolisstyrelsen för första gången fram förslag på åtgärder för att skapa ett bättre skydd för personalen.
”Hur har dina barn det på dagiset? Hur är din nya Volvo, går den bra?”
Mannen som ställer frågorna är en känd kriminell. Platsen kan vara parkeringsplatsen utanför Ica eller Konsum där den helg- ledige polismannen handlar mat.
Att frågorna har en hotfull underton råder det ingen tvekan om. Samtidigt som mötet skapar en stark olustkänsla inser polismannen att det knappast skulle tjäna något till att anmäla frågeställaren. Ytterst få fall av den arten drivs till domstol, eller ens utreds.
Poliser i distrikten Södertörn, Södertälje och Västerort har nyligen drabbats av flera allvarliga incidenter. Flera poliser har fått däcken på sina privatbilar sönderskurna, i Södertälje till och med inne i polishusets garage, och i några fall har hjulbultarna lossats.
Hot mot poliser med syftet att påverka rättsprocessen och skapa rädsla hos den enskilde och dennes kolleger är ett växande problem, anser företrädare för den svenska poliskåren.
Samma slutsats drar Rikspolisstyrelsen som nu lägger fram ett åtgärdsprogram, en handbok, varigenom svensk polis för första gången tar ett samlat grepp med syfte att få stopp på hoten och skapa en större säkerhet för poliserna.
”Målet är att påverka oss poli- ser, göra oss ängsliga och rädda. Och vad står på spel då? Om vi får poliser som tvekar att ingripa står rättssäkerheten på spel.” Citatet sammanfattar vad flera olika polismän sagt i intervjuer med SvD.
”Medvetandegöra utan att skrämma” är titeln på den handbok som Rikspolisstyrelsen tagit fram, och som SvD tagit del av. Den pekar ut ett antal förebyggande åtgärder som polisen kan vidta för att skydda sig mot hotsituationer och vad som bör göras vid ett skarpt läge – när hotet framförts.
–Vi har tagit fram en verktygs- låda. För att förebygga riskerna måste man göra riskanalyser som genomlyser polismännens hela situation, både på arbetet och på fritiden, säger kommissarie Peter Lundström vid Rikspolissstyrelsens säkerhetssektion.
Metodiken vid ett allvarligt hot följer en ”hot- och risktrappa”. Hur ser hotet ut? Är det riktat mot person, grupp eller hela samhället? Vilket är motivet bakom hotet? Ett ekonomiskt motiv är grundläggande för kriminaliteten, den brottsliga verksamheten ska skyddas.
Hämnden är ett annat motiv – flera poliser beskriver dem som hotar som psykiskt instabila eller psykopater. Andra identifierbara motiv kan vara politiska eller religiösa. Beslutsamheten och resurserna hos den som hotar ska bedömas. Analysen leder fram till en riskbedömning i en femgradig skala.
Ett batteri av både defensiva och offensiva åtgärder ska sättas in när risken bedöms vara hög, ett säkerhetstänkande som också ska inkludera polisernas familjer.
–Kriminella försöker på alla möjliga sätt påverka poliser, få dem att väja för obekväma beslut. Det finns mycket pengar i det här. Och makt, säger Peter Lundström.
Kriminologen Lars Korsell vid Brottsförebyggande rådet som studerat förekomsten av hot mot rättskedjan betonar att hot kan bli ett demokratiproblem för samhället.
–De subtila hoten mot exempelvis poliser, där de som agerar vet precis var gränsen går straffrättsligt, kan vara effektiva och uppfattas ibland som värre än ett konkret hot. Problemet är om det leder till att man som polis undviker problem eller vissa situationer.
En annan aspekt är att hot kan ersättas av försök att korrumpera. Mutskandaler inom svensk polis är sällsynta men inte i flera andra länder.
–Ja, korruption är den andra sidan av myntet och jag har svårt att tro att Sverige kommer att vara förskonat, säger Lars Korsell.
12%
av 1700 poliser hade varit utsatta för allvarliga trakasserier, allvarliga hot eller våld under de senaste 1,5 åren, visade Brå-studien ”Otillåten påverkan” från 2005.
