–Man orkar inte ständigt vara arg och se de platser som man utestängs ifrån. Sverige måste öppnas och vi behöver allas hjälp för att göra det, säger Maria Johansson, förbundsordförande på De handikappades riksförbund (DHR).
Få personer skulle acceptera att inte kunna gå in i affärer, besöka restauranger eller kunna nå hissknappen. Ännu färre skulle vilja tvingas stanna hemma för att de inte kan åka buss. Men så är vardagen för 600000 rörelsehindrade svenskar. Och anmälningarna om diskriminering på grund av funktionshinder ökar lavinartat. Hittills i år har 611 ärenden kommit in till HO – nästan en tredubbling jämfört med motsvarande period i fjol. Då anmäldes 223 fall av diskriminering.
Dagens fyra lagar mot diskriminering omfattar områden som arbetsliv, varor, tjänster och bostäder. Men tre av fyra anmälningar som kommer in till HO rör bristande tillgänglighet och hamnar utanför diskrimineringslagen. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni är inte förvånad över ökningen.
–Det är en tydlig protestaktion. Bristande tillgänglighet borde självklart vara en grund för diskriminering och skulle ha funnits med i den nya lagen, jag vet inte varför den inte gjorde det. Det har gjorts många utredningar men underlaget till ett lagförslag har saknats, säger Nyamko Sabuni.
Flera länder, bland andra Storbritannien och USA, har otillgänglighet som en grund för diskriminering i lagstiftningen.
–Sverige är bra när det gäller många handikappsfrågor men här släpar vi efter, säger Torbjörn Andersson, vikarierande Handikappombudsman.
Den 4 juni klubbades den nya diskrimineringslagen igenom i riksdagen. Regeringen vill samla lagstiftning och kontroll av diskriminering under ett och samma tak.
Men otillgänglighet för funktionshindrade finns inte med i lagen som börjar gälla från och med januari nästa år. Istället har regeringen lovat att tillsätta en särskild utredning som ska ledas av en intern expert. Efter år 2010 ska samhället fungera för funktionshindrade, det står i det handikappolitiska handlingsprogrammet, säger Nyamko Sabuni.
–Jag tror att alla politiska partier är överens om att otillgänglighet är en form av diskriminering, men det har saknats ett bra underlag. Diskrimineringskommittén har skrivit ner att bristen på tillgänglighet bör vara en diskrimineringsgrund, men inte preciserat hur lagen ska formuleras, vilka krav funktionshindrade kan ställa och hur domstolarna ska döma. Vi hoppas att frågan ska lösas under den nuvarande mandatperioden.
När kommer i så fall en sådan lag börja gälla?
–Tidigast 2011. Experten måste få tid på sig att ta fram ett lagförslag, förslaget måste gå igenom många instanser och sändas ut på remiss. Det handlar om en lång demokratisk process.
HO:s ärenden ökar lavinartat
Antalet anmälningar om diskriminering av funktionshindrade ökar stort. Hittills i år har Handikappombudsmannen (HO) fått in tredubbelt fler ärenden jämfört med motsvarande period i fjol. Men eftersom lagen inte klassar bristande tillgänglighet som diskriminering läggs tre av fyra fall ned.
Fler kommentarer 0
•Den 1 januari 2009 slås de fyra ombudsmännen mot diskriminering ihop i en gemensam myndighet. JämO, HomO, ombudsmannen mot etnisk diskriminering och handikappombudsmannen bildar då diskriminerings- ombudsmannen, DO.
•Diskrimineringskommittén föreslog 2006 att bristande tillgänglighet till lokaler och platser skulle betraktas som diskriminering.
•Den nya diskrimineringslagen bygger på flera EU-direktiv. I somras hotade EU-kommissionen Sverige med EU:s domstol om inte lagarna mot diskriminering skärps.
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet




”Trappor – det funkar inte”




