Bröstcancer är kvinnornas största cancersjukdom. Drygt 6 000 kvinnor i Sverige drabbas årligen. Överlevnaden är relativt god. 84 procent efter fem år, 74 procent efter tio år.
Någon direkt orsak har inte identifierats men påverkan av det kvinnliga könshormonet östrogen under hela livet spelar en roll. 300-600 av fallen, 5-10 procent, har ärftlig orsak.
0 Vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor
De vanligaste behandlingarna vid bröstcancer är operation, cellgifter och strålning. För att förhindra återfall efter operation ges ofta cellgifter och antihormoner under flera års tid.
Det är nu över tio år sedan som de två bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 efter intensiv forskarjakt kunde identifieras. Upptäckten möttes med enorm entusiasm, som dock knappast har infriats.
Det första bakslaget var att genförändringarna enbart finns hos 5-10 procent av de bröstcancerdrabbade, alltså inte hos alla.
Sedan länge används också ett DNA-test för att spåra anlagsbärare och den enda insats som kan göras för att
förhindra en eventuell canceruppkomst är att operera bort brösten.
Någon speciell behandling eller något läkemedel baserat på genkunskaperna har ännu inte utvecklats.

Nu lanserar dock två forskargrupper, en i Sverige och en i Storbritannien, en tänkbar ny metod att angripa just dessa tumörer. Den bygger på kunskapen att de två cancergenerna normalt fungerar som skydd.
De reparerar skador på DNA som skulle kunna leda till tumöruppkomst. När generna själva är förändrade fungerar inte denna reparation och risken för cancer ökar.

I den komplicerade lagningsprocessen deltar också ett annat protein - enzymet Parp - som varit känt i över trettio år. Det nya är nu att forskarna för första gången kan visa att om Parp blockeras och därmed inte kan göra sin del av reparationsarbetet uppstår så allvarliga DNA-skador i tumörcellerna att de dör.
- Vi hoppas därför att substanser som blockerar Parp kan angripa och förinta tumörerna mer direkt utan att skada friska celler. Våra djurexperiment tyder också på att
biverkningarna är få eller inga, säger docent Thomas Helleday på Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi vid Stockholms universitet.
Han är huvudförfattare till en av de två artiklar om Parp som publiceras i dag i den brittiska vetenskapliga tidskriften Nature. Hans forskning görs dels i Sverige, dels i Sheffield i Storbritannien i samarbete med ytterligare en brittisk grupp i London.
Thomas Helleday är speciellt glad för att den nya strategin kan riktas mot de kvinnor som bär på de fruktade cancergenerna, där cirka 80 procent riskerar att få cancer:
- Vårt mål är att kunna erbjuda behandling till dessa kvinnor innan sjukdomen blir synlig, kanske genom en kort tids behandling med Parp-blockerare, säger han.
Samtidigt hoppas han att medlen ska kunna bli ett alternativ också för andra bröstcancerdrabbade.
- Hos kanske så många som 20 procent skadas dessa gener spontant på samma sätt under själva tumörutvecklingen, säger han

Anti-Parp-substanserna finns redan tillgängliga dels hos det
brittiska bioteknikföretaget Kudos, dels vid läkemedelsföretaget Pfizer och resultaten hittills kommer från forskning på cancerceller och försöksdjur.
De första testningarna på människor ska starta inom kort i Storbritannien, enligt Thomas Helleday. De ska omfatta en mindre grupp bröstcancerpatienter.
Det är nu över tio år sedan som de två bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2 efter intensiv forskarjakt kunde identifieras. Upptäckten möttes med enorm entusiasm, som dock knappast har infriats.
Det första bakslaget var att genförändringarna enbart finns hos 5-10 procent av de bröstcancerdrabbade, alltså inte hos alla.
Sedan länge används också ett DNA-test för att spåra anlagsbärare och den enda insats som kan göras för att förhindra en eventuell canceruppkomst är att operera bort brösten.
Någon speciell behandling eller något läkemedel baserat på genkunskaperna har ännu inte utvecklats.

Nu lanserar dock två forskargrupper, en i Sverige och en i Storbritannien, en tänkbar ny metod att angripa just dessa
tumörer. Den bygger på kunskapen att de två cancergenerna normalt fungerar som skydd.
De reparerar skador på DNA som skulle kunna leda till tumöruppkomst. När generna själva är förändrade fungerar inte denna reparation och risken för cancer ökar.

I den komplicerade lagningsprocessen deltar också ett annat protein - enzymet Parp - som varit känt i över trettio år. Det nya är nu att forskarna för första gången kan visa att om Parp blockeras och därmed inte kan göra sin del av reparationsarbetet uppstår så allvarliga DNA-skador i tumörcellerna att de dör.
- Vi hoppas därför att substanser som blockerar Parp kan angripa och förinta tumörerna mer direkt utan att skada friska celler. Våra djurexperiment tyder också på att biverkningarna är få eller inga, säger docent Thomas Helleday på Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi vid Stockholms universitet.
Han är huvudförfattare till en av de två artiklar om Parp som publiceras i dag i den brittiska vetenskapliga tidskriften Nature. Hans forskning
görs dels i Sverige, dels i Sheffield i Storbritannien i samarbete med ytterligare en brittisk grupp i London.
Thomas Helleday är speciellt glad för att den nya strategin kan riktas mot de kvinnor som bär på de fruktade cancergenerna, där cirka 80 procent riskerar att få cancer:
- Vårt mål är att kunna erbjuda behandling till dessa kvinnor innan sjukdomen blir synlig, kanske genom en kort tids behandling med Parp-blockerare, säger han.
Samtidigt hoppas han att medlen ska kunna bli ett alternativ också för andra bröstcancerdrabbade.
- Hos kanske så många som 20 procent skadas dessa gener spontant på samma sätt under själva tumörutvecklingen, säger han

Anti-Parp-substanserna finns redan tillgängliga dels hos det brittiska bioteknikföretaget Kudos, dels vid läkemedelsföretaget Pfizer och resultaten hittills kommer från forskning på cancerceller och försöksdjur.
De första testningarna på människor ska starta inom kort i Storbritannien, enligt Thomas Helleday. De ska omfatta en mindre grupp
bröstcancerpatienter.