”Hon bröt ny mark”

Kerstin Thorvall betydde framför allt mycket för barnlitteraturen – från Tomtebolycka till att mer skildra verkligheten. Det menar SvD:s ung litteraturrecensent Lena Kåreland i en kommentar till Thorvalls bortgång.

– Kerstin Thorvall var en de barnboksförfattare som på sextio- och sjuttiotalen var med och förändrade barnlitteraturen. Hon och flera andra propagerade för att barnlitteraturen måste närma sig verkligheten, och inte bara skildra Tomtebolyckan, säger Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och ung litteraturrecensent på SvD.

Samtidigt har Kerstin Thorvall även betytt mycket för den svenska kvinnorörelsen, menar Lena Kåreland.

– Hon var modig och skrev mycket om sina egna brister, väldigt utlämnande på ett sätt som få vågar. Hon var överhuvudtaget ofta före sin tid och hade en känsla för det som var nytt.

Även SvD:s Ung kultur-redaktör Åsa Warnqvist minns Kerstin Thorvall som modig.

– Kerstin Thorvall har betytt mycket på många olika sätt, men det jag framför allt tänker på är hennes mod. Hon har aldrig varit rädd för att skildra det svåra eller obehagliga, vare sig i hennes verk för unga eller vuxna.

Eva Bonnier var Thorvalls förläggare under drygt 20 år, och minns henne som mycket frispråkig.

– Hon vågade säga saker som få andra. Hon tyckte om att vara provocerande, det märker man bland annat i titeln på en av hennes senare böcker Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, säger Eva Bonnier och skrattar.

Hon beskriver Thorvall som en stor personlighet med stora bekräftelsebehov.

– Hon gillade att vara i hetluten, hon kunde vara mycket charmerande med en stark inre drivkraft men också rädd.

– Hon var en ikon för en yngre generation genom sin kvinnosolidaritet.

  • Kopiera sidans adress
Obegränsad tillgång till SvD digital – Prova gratis i en månad!
Jas Gripen-plan fotograferat från cockpit på ett annat plan under en övning. Haverirapport

Gripenflyg nära krock: ”Svartnade i cockpit”

30–45 meter ifrån. ”Bristande kunskap i pilotutbildning”.

”Finns inga vinnare
i racet om låga löner”

slutreplik

Timbro är ganska ensamma.

”Lönespridningen bör öka”

Replik

Timbro: De flesta blir rikare.

SDU-topparna ställer inte upp för omval

Hahne: Kommer att sitta kvar i Stockholm.

Vräkning av migranter stoppas

Malmö

Nätverk överklagade beslut – lättad stämning i tältläger.

10 livsmedel för dig som vill ha platt mage

HÄLSA

Ägg och mandlar finns med på listan.

Winehouse familj
tar avstånd från film

”Filmen är vilseledande och felaktig”.

”Analytikerna långt ifrån eniga om Apple”

svd i usa

Överraskar kvartalsrapporten igen?

Följ med in på stängt Nationalmuseum

Bilder

Flera överraskningar under renovering.

Så ser Tjernobyl ut
– 29 år efter olyckan

Bilder

Årsdagen av kärnkraftshaveriet.

Bilder
<b>Sovjetisk invasion av Sverige </b> heter en nyutkommen bok som visar hur Sverige kartlades under kalla kriget. Ämnet är aktuellt – Säpo slog nyligen fast att Ryssland samlar in nya kartor över Sverige. SvD visar här ett urval av de detaljerade invasionskartorna, inklusive några missar. En av de större är den märkt objekt 243 på kartan över Fredrik Reinfeldts hemort Täby – en tunnelbanestation som inte finns, vid Tibblehallen. Planerna på en utbyggnad av t-banan till Täby förverkligades aldrig. Enligt författaren är bedömningen att offentliga handlingar ligger till grund för denna karta. ”Man tänkte sig väl kanske inte att en plan i Sverige, detta fantastiska infrastrukturland, inte skulle bli verklighet. Kanske räknade man kallt med att det kommer att bli av så det är lika bra att vi lägger in det på kartan”, säger militärhistorikern Lars Gyllenhall. <b>Nästa bild: </b>Spion eller dykare såg till att det blev rätt i Göteborg.

Sovjetisk kartfadäs förbryllar expert

Expert om sovjetiska målen i Sverige.

FOTO: SMB

Alla har vi något
skit att dras med

Berglins

Om tvånget som ökar vid motgång.