Vad kan skälet vara för Sverige att ge sig in i den här typen av samarbete?

De främsta skälen är faktiskt politiska. I och med att kalla kriget tog slut övergavs neutralitetspolitiken. Den politiken var grunden till en stor svensk försvarsindustri, understödd av en avancerad forskning som bedrevs av Försvarets forskningsanstalt FOA. När det stora invasionsförsvaret lades ned så krymptes industrins hemmamarknad. Uppmuntrade av regeringen inleddes industrisamarbeten och en ökad vapenexport som kompenserade de allt mindre svenska beställningarna. FOA som så gott som helt betalats via försvarsbudgeten blev uppdragsfinansierat och bytte namn till FOI. Effekten blev att de skulle söka civila kunder och kunder utanför Sverige.

Saudiarabien är områdets militära stormakt och en exportmarknad för bland annat försvarsindustrin Saab.

2007 besökte en saudisk delegation Saab och FOI, vilket inledde det nu omdiskuterade planerna, så skrev dess generaldirektör Madeleine Sandström:

"Utländska försvarsmakter är mycket intresserade av FOI:s kompetens, såväl med inriktning på försvarsforskning och säkerhetsforskning".

Varför är saudierna intresserade?

Just pansarvärn med små bärbara vapen är en svensk paradgren internationellt. Vapen som granatgeväret Carl Gustaf och pansarskott 86, eller som det kallas internationellt AT 4, har ständigt förbättrats. Carl Gustaf användes under Vietnamkriget och bägge vapnen exporteras än idag till bland andra USA.

Detta är inga missiler utan vapen med kortare räckvidder som är effektiva mot fordon. De har i flera konflikter används även för andra ändamål, som att slå ut motståndare som gömmer sig i skyddade ställningar.

Vad är skillnaden med detta samarbete jämfört med ren vapenexport till Saudiarabien?

Här gällde det inte att exportera färdiga vapen utan att bygga upp en fabrik där saudierna skulle tillverka och serva de krutraketer som sitter i pansarvärnsvapnen. Tanken förefaller ha varit att FOI skulle stå för att utbildning i främst säkerhet. Det särskilda bolag som bildades och leddes av Dick Sträng skulle göra det som FOI inte kunde göra: att hålla ihop bygget av fabriken och sluta kontrakt med underleverantörer i bland annat Sverige.

Hur allvarligt är det för regeringen att dessa uppgifter kommit ut?

Ett övergripande samarbetsavtal med Saudiarabien skrevs 2005 av regeringen Persson, S, och ärvdes av de borgerliga. Det finns i Sverige en oskriven regel att ingångna vapenexportavtal inte ska brytas. Nu visar det sig att den borgerliga regeringen var oenig, men beslöt att låta avtalet ligga kvar. Det verkar som om FOI agerat på uppdrag av Försvarsdepartementet, men det är oklart hur långt samarbetet drevs i praktiken.

Det är alltid känsligt när det blir intressekonflikter mellan det politiska målet att främja svensk export och de hårda restriktioner som finns när det gäller vapenexport till odemokratiska regimer, dessutom i ett konfliktområde som Mellanöstern.

.

LÄS OCKSÅ: "En militär stormakt med enorm vapenimport"

LÄS OCKSÅ: Saudi vill fördjupa kontakter (18/11-2005)