Den 2 mars 1986 två dagar efter mordet på statsminister Olof Palme höll Hans Holmér den första i en rad presskonferenser som kom att präglas av släckta och tända ljus i tunnlar, revolvrar, fantombilder och huvudspår.
Samma kväll som statsministern mördades var Hans Holmér på ett hotell i Borlänge. Morgonen efter var han, länspolismästaren i Stockholm, spaningsledare.
Under resten av 1986 och början av 1987 gick det knappt en dag utan att Hans Holmér och spaningarna efter Olof Palmes mördare stod i mediernas fokus. Journalisten Annika Hagström ledde programmet Magasinet i Sveriges Television. I stället för att komma till Rapport och Aktuellt valde Hans Holmér ofta att uppträda i hennes program.
- Det väckte lite ont blod i branschen. Men vi hade ju 45-minuters sändningstid, säger Annika Hagström.
Hon karaktäriserar Hans Holmér med orden: butter, stursk och godhjärtad.
- Han trodde lidelsefullt på det han gjorde. Det måste man ha respekt för, säger Annika Hagström.

Knappt ett år efter skotten mot
statsministern och hans hustru i korsningen mellan Sveavägen och dåvarande Tunnelgatan i centrala Stockholm grep polisen på Holmérs order 20 kurder som misstänkta för inblandning i mordet. Åklagarna i utredningen ansåg, i motsats till Holmér, att personerna måste släppas. Motsättningarna gjorde att Holmér, väl medveten om att hans tid som spaningsledare på många håll betraktades som bortkastad, begärde avsked i mars 1987.
Men trots att han formellt lämnade utredningen fortsatte han spaningarna i det så kallade huvudspåret, som byggde på misstankar om att den kurdiska organisationen PKK låg bakom mordet. Nu var dock spaningarna mycket hemliga och skedde utan polisens kännedom. De leddes av Hans Holmérs gamle vän Ebbe Carlsson, då anställd som förlagsdirektör på Bonniers men tidigare informationssekreterare på justitiedepartementet.
Den 1 juni 1988 avslöjades Ebbe Carlssons spaningsorganisation av Expressen. Affären fick politiska följder eftersom dåvarande justitieministern Anna-Greta Leijon haft täta
kontakter med Ebbe Carlsson och dessutom skrivit ett rekommendationsbrev åt honom. I juni 1988 tvingades hon avgå.
Samma år fick Hans Holmér nytt jobb som FN-expert i narkotikafrågor. Han var stationerad i Wien 1988-89. Under den tiden började han skriva böcker. 1988 kom "Olof Palme är skjuten!". Boken upprörde den dåvarande spaningsledningen som ansåg att den försvårade utredningen.

I juni 1970 utnämndes Hans Holmér, 39 år, till Säpochef. Det var främst då han odlade sitt stora politiska kontaktnät. Åren som Säpochef präglades av dramatiska händelser. 1973 briserar IB-affären som bland annat ledde till husrannsakan på tidningen Folket i Bilds redaktion och fängelse för journalisten och författaren Jan Guillou.
- Jag och Peter Bratt var de enda spioner han haffade, säger Jan Guillou.
De båda träffades vid skilda tillfällen även efter IB-affären.
- Men både han och jag intog då den kloka taktiken att inte prata om IB-affären eller kurder.
Andra dramatiska händelser som inträffade under Holmérs
Säpoperiod var mordet på den dåvarande jugoslaviska ambassadören Rolovic i Stockholm 1971 och sprängningen av västtyska ambassaden 1975.
Under hela sitt liv var Hans Holmér djupt engagerad i idrottsrörelsen både som ledare och aktiv. 1981-85 var han ordförande i Friidrottsförbundet och det senaste uppdraget var som ordförande i Bob- och rodelförbundet. Som ung spelade han både handboll, bandy, ishockey och fotboll. Han körde också 17 Vasalopp.

08-13 56 61, dan.nilsson@svd.se