Alkoläsken lanserades i Sverige för tio år sedan, och blev snabbt populär bland ungdomar, framför allt flickor. Drycken smakar sött, och saluförs i flaskor och burkar med färgglada etiketter.
I höstens budgetförhandlingar enades därför regeringen och de båda samarbetspartierna om att införa en extra skatt på alkoläsk. Allt för att få ned de ungas alkoholkonsumtion. Pengarna som statskassan får in ska öronmärkas till förebyggande arbete mot droger.
Men att genomföra den riktade skattehöjningen har visat sig vara mycket komplicerat.
- Vi jobbar med att försöka definiera alkoläsk, att få med rätt saker och inte fel saker. Det är svårt. Även andra länder har haft problem, säger Magdalena Andersson, statssekreterare på finansdepartementet.

Enligt statsbudgeten för 2006 ska priset på Systembolagets ”alkoholhaltiga blanddrycker”, det vill säga alkoläsk, höjas ”under våren”. Det betyder att en proposition måste ligga på riksdagens bord senast den 22 mars. Regeringen har ännu inte fått fram ett lagförslag att
skicka till lagrådet, och en källa med insyn i arbetet uppger för SvD att skattehöjningen sannolikt får skjutas upp.
Men Magdalena Andersson har inte gett upp.
- Det blir svårt att hinna, men det är fortfarande möjligt.
Varken i alkohollagen eller i skattelagstiftningen finns någon definition av alkoläsk. Knäckfrågan är att, lagtekniskt, ange exakt vilka drycker som ska beläggas med extraskatt. Basen i de produkter som på Systembolaget saluförs som cider och blanddrycker kan vara såväl sprit som öl och vin. Finansdepartementet har därför försökt hitta en definition utifrån alkoholhalt, sockermängd och ”diverse andra grejor”. Men inget håller.
- Om man tog sockerhalten skulle man få in Martini och lättglögg och en del annat. Och den mest populära alkoläsken, Kopparbergs cider, har samma alkoholhalt som starköl, säger en källa.
Både Tyskland och Danmark har infört en särskild skatt på så kallade blandade drycker, för att skydda unga.