Först var det frukost på däck, sedan var det debatt i nere i kärnbränslefartyget m/s Sigyn som ligger ankrad i Visby hamn. Bakom tisdagsmorgonens arrangemang stod Uppsala universitet. Temat: Fjärde generationens kärnkraftssystem.

Som SvD berättade i lördags så är flera tunga lärosäten på plats under Almedalsveckan. I år är det extra viktigt. I höst kommer regeringens forsknings- och innovationsproposition. Det är hög tid för den som vill påverka alliansens politiker.

Men vid sidan av efterlängtade forskningspengar så är det stora bekymret för de svenska universiteten och högskolorna att de saknar tillräckliga resurser till grundutbildningen. I en interpellationsdebatt i riksdagen i våras hävdade utbildningsminister Jan Björklund (FP) att: ”Kvaliteten inom utbildningen har regeringen förstärkt genom ökade resurser och en utvecklad kvalitetsgranskning. Jag vill understryka att förstklassig utbildning och forskning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten”.

Så ser emellertid verkligheten inte ut, enligt färska beräkningar från Sulf, Sveriges universitets lärarförbund, som presenteras samma dag som Jan Björklund håller tal i Almedalen.

I stället har resurserna urholkats kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Den stora besparingen kom under 90-talskrisen när Göran Persson skulle sanera statsfinanserna, men dräneringen har fortsatt både under de socialdemokratiska och borgerliga åren.

Totalt har värdet av lärosätenas anslag till grundutbildningen bantats med 6,7 miljarder kronor sedan 1994.

– Det är frustrerande att riksdagen har beslutat om principer som innebär att förutsättningarna för studenternas lärande blir sämre för varje år. Det är nu verkligen hög tid att göra allvar av ambitionen att satsa på kvalitet i stället för kvantitet, säger Ann Fritzell, chefsutredare på Sulf.

De naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna skulle behöva få nästan 40 procent mer resurser för att nå upp till nivån från 90-talets mitt. Värst drabbade, med 43,2 procent, är det medicinska och odontologiska området.

Något bättre har humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi klarat sig. Sedan Ann Fritzell gjorde en liknande genomgång, 2001, så har det skjutits till mer pengar där. Men fortfarande skulle det krävas 1,4 miljarder för att återställa nivån från 90-talet.

–Boven i dramat är att statsmakterna inte har kompenserat tillräckligt för löneökningarna. Och det blir inte bättre nästa år. Då räknar man med en uppräkning på 0 procent. Vem tror att det inte blir några löneökningar för universitetslärare nästa år? frågar sig Ann Fritzell.

Sedan 1994 har regeringarna bara räknat med höjda lönekostnader på strax under 47 procent. I själva verket har avtalen för högskoleområdet samt ökade avgifter och skatter fram tills nu inneburit lönekostnadsökningar på närmare 104 procent.

De extra satsningar som gjorts vissa år har dessa regelmässigt slukats av höjda löner och andra avgifter.

De kraftiga neddragningarna har inneburit en försämrad kvalitet, påpekar Ann Fritzell.

–Det resulterar i mindre undervisningstid, större undervisningsgrupper och mindre tid för lärarnas för- och efterarbete. Flera universitet har till exempel fått ta bort vissa ämnen. Se bara på Göteborg där man lägger ned utbildningen i flera språk.

Uppsala universitet aviserade i mitten av juni att besparingar måste till. Nästa år försvinner cirka 1600 utbildningsplatser. Just det är en följd av att regeringen drar bort de extra pengar som sköts till för att tillfälligt öka antalet utbildningsplatser 2010 och 2011. Men rektorn Eva Åkesson ifrågasätter också den regelmässiga bantningen som måste ske varje år.

–Vi har haft en successiv urholkning av våra resurser. Det är tufft. Varje år kommer osthyveln, säger hon.

I höst kommer forskningspropositionen och enligt Ann Fritzell har den borgerliga regeringen hittills prioriterat forskningen på grundutbildningens bekostnad.

– Den förra forskningspropositionen var den största någonsin; fem miljarder. Våra uträkningar visar att man måste satsa mer än så för att utbildningarna skulle ha samma kvalitet som i början av 90-talet och egentligen hade det varit motiverat med mer resurser med tanke på att allt fler söker sig till högskolan.

Läs mer från Almedalen:

Chattar från Almedalen

"Den som jobbat hela livet får mer i pension"

Chatt med Erik Ullenhag (FP).

"Moderaterna vill avskaffa fribeloppet"

Chatt med Kent Persson (M).

"Ett mål är att kött- ätandet ska minska"

Chatt med Jonas Sjöstedt (V).

"Vi vill inte ha någon monsterstat i Europa"

Chatt med Jimmie Åkesson (SD).

"Vi måste sänka trösklarna för unga"

Chatt med Michael Arthursson (C).

"Tidsplan ersätta kärnkraft år 2030"

Chatt med Anders Wallner (MP).

Webb-tv från Almedalen