Frackarna gungar i takt vid långborden, sången fyller rummet och ölflaskorna dunkar takten mot bordsskivan. Det är pub på maskinsektionen på KTH i Stockholm och stämningen är på topp. Ettorna kallas fortfarande nollor och terminen är färsk. Många kommer direkt från gymnasiet.

- Blott dricka av det bästa, utav whiskey och portvin, jag tänker gå hårt in, för att pröva på rubb och stubb! sjunger de drygt femtio studenterna med en röst.

Ändå tillhör KTH de högskolor som har en utarbetad alkoholpolicy. Alla ”nollorna” som sitter vid borden har fått en introduktionsföreläsning om alkohol, de pubansvariga har genomgått en mer omfattande utbildning och all biljettförsäljning till fester inleds med samma obligatoriska fråga: ”med eller utan alkohol?”

- Det ska vara ett aktivt val att köpa alkohol, påpekar pubchefen Jennifer Jansson, som själv är andraårsstudent på maskinsektionen.

Alkoholvanor grundläggs ofta under de första vuxenåren, och stabiliseras i 30-årsåldern. Några år efter gymnasiet brukar konsumtionen ligga som allra högst.

- Många studenter befinner sig i en fas av intensiv alkoholkonsumtion. För dem som ligger i riskzonen för missbruk är den akademiska festkulturen såklart en extra påfrestning, säger Kent Johnsson, alkoholforskare vid Malmö högskola.

Fenomenet är inte nytt, utan tvärtom tyngt av tradition. Det handlar om studentpubar, middagar med långa sittningar, många snapsvisor och lika många skålar. Studier som Kent Johnsson har genomfört visar att så många som en tredjedel av de svenska studenterna under sin utbildning har alkoholvanor som gör att de ligger i riskzonen för missbruk och skador. Han menar att det första steget mot en vettig alkoholkonsumtion är att lära känna sitt eget drickande.

- Även de som ingår i högriskgruppen tror ofta att de dricker helt normalt. Det finns bra tester på nätet där man kan få koll på vilken nivå man ligger på.

Studenthälsan i Stockholm utbildar universitetets pubansvariga i riskerna med alkohol. Men det är ovanligt att studenter hör av sig med frågor om sin egen konsumtion.

- Det är få som presenterar alkoholen som ett problem. Men när de ringer till oss om oro, ångest, magont, stress eller krångliga relationer brukar vi ställa frågor om alkoholkonsumtion. Då märker vi att alkoholen ofta finns med i bilden, som en symptomlindring, säger Eliza Cedervall på Studenthälsan i Stockholm.

På maskinisternas pub på KTH går de ansvariga runt i lokalen och erbjuder påfyllning av vatten och påpekar att alla borde äta lite mat också. Påminnelsen är en del av alkoholpolicyn. Men personalen jobbar i motvind – traditionen uppmuntrar alkoholintag. Allsången drar igång igen, visorna är variationer på samma tema. Ljudnivån stegras successivt under kvällen, nu sjunger alla glada studenter med:

- När jag en gång dör så står det på min gravsten ”här hwilar en som svenska punschen gillat har.”