Idag räcker det att ha godkända betyg i tre ämnen – svenska, matematik och engelska – för att få söka till nationella program på gymnasiet. Det kravet är alldeles för lågt, anser regeringen.

– Idag luras elever in på gymnasieprogram som de inte har förutsättningar att klara av. Det är förödande för ungdomarna som tvingas hoppa av utbildningarna, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp).

I den gymnasieutredning som överlämnas till regeringen imorgon föreslår utredaren Anita Ferm skärpta behörighetskrav.

Jan Björklund stöder förslaget som innebär att eleverna måste ha minst godkänt i åtta ämnen, inklusive svenska, matte och engelska för att komma in på yrkesförberedande program.

På de teoretiskt inriktade programmen krävs godkända betyg från grundskolan i 12 av 16 ämnen.

– De teoretiska kraven är högre på de studieförberedande programmen, även om man idag låtsas som om det inte är så, säger Björklund.

I förslaget ingår även särskilda kunskapskrav till de natur- och samhällsvetenskapliga programmen. Att det inte är så idagsläget är ”det märkligaste av allt”, enligt Jan Björklund:

– Idag är du behörig till det naturvetenskapliga programmet även om du är underkänd i kemi, fysik och biologi i årskurs nio. Det är helt absurt.

Med de nya reglerna vill regeringen också motverka att grundskolan blir en ”treämnesskola” där bara matte, svenska och engelska anses viktiga.

– Alla andra ämnen har blivit ett slags nedprioriterade B-ämnen och det är inte bra, säger Jan Björklund.

Ordföranden för Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner, tycker att det är ”fullt rimligt” att höja behörighetskraven.

– Detta är helt i linje med vad vi har efterfrågat. Det är ett sätt att återge gymnasieskolans status av att vara en skolform där man får vidare kunskaper, säger hon.

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund tycker spontant att det är okej att kräva godkänt i fler ämnen. Men hon ser en risk för att det extra år i grundskolan som ska ersätta det individuella programmet översvämmas av elever som inte klarar de skärpta kraven.

– Det blir väldigt många fler som inte kommer att klara sig. Den nya tionde årskursen i grundskolan lär ju expandera rejält och kommunerna får bygga nya skolor, säger Marie Granlund.

Jan Björklund förklarar dock att det är relativt få ungdomar som med dagens betyg inte skulle klara de höjda kraven. De som har godkänt i matte, svenska och engelska har ofta även bra betyg i andra ämnen. Om förslaget genomförs skulle andelen elever med dagens betyg som inte når gymnasiebehörighet öka från 11 till 12 procent, enligt utbildningsministern.

Malin Boberg, 15 år, går på Sannaskolan i Göteborg. Hon har sökt teknisk gymnasielinje till hösten och är positiv till regeringens förslag.

– Ett jättebra förslag. Framför allt att man måste ha godkänt i de ämnen man ska läsa sedan på sitt program, det känns som en självklarhet, säger hon.

Kompisen Caroline Janson, 15 år, som går på Samskolan, håller med.

– Många kanske har godkänt i matte, engelska och svenska men inte mer än så. Och då kanske de inte klarar gymnasiet lika bra som om de hade haft godkänt i fler ämnen. Det är bättre att ta tag i problemen tidigare, säger hon.

Det är ännu osäkert när de nya reglerna kan bli verklighet, men sannolikt blir det 2011. Förslaget ska nu skickas ut på remiss och diskuteras mellan regeringspartierna.