Sverige har nära relationer med USA – men vi går inte i Amerikas ledband. Tvärtemot vad många kanske tror så är Stockholm inget rundningsmärke för Washington. SvD kan i dag publicera dokument som avslöjar hur amerikanska ambassaden uppfattar Sveriges säkerhetspolitik.
Vi får genom läckagen reda på vad nu aktiva diplomater i Stockholm skriver – i stället för att få vänta på doktorsavhandlingar 40 år senare när vi kanske inte längre är i livet. Därför är det av intresse att få läsa hur Sveriges verkliga agerande tolkas av världens mäktigaste land, USA.
Sveriges Nato-samarbete är inget som svenska regeringar förtigit. Men inte heller något regeringarna Persson och Reinfeldt talat högt om inför svenska folket. Det samma gäller den Nato-integration som sker genom EU:s militära samarbete (21 medlemsländer är med i Nato).
USA-diplomaterna avfärdar svenska deklarationer om att vi står utanför militära allianser. De tar i stället fasta på Sveriges omfattande militära insats under Nato-kommando i Afghanistan och Kosovo samt att vi leder EU:s Nordic Battle Group.
Uppenbarligen fanns också en oro för att ett tätare nordiskt militärt samarbete med Sverige-Finland skulle försvaga Norges Nato-engagemang.
Normalt är Sverige inte en stat som tilldrar sig större intresse i Washington. På USA:s radarskärm följer man hela tiden sex–sju stormakter och konfliktungar: Nord- och Sydkorea, Kina-Taiwan, Japan, Iran, Irak, Afghanistan och Ryssland.
Men Sverige har några särdrag som gör att även vårt lilla land ibland blinkar till på Washingtons radarbild. Ett av dem är att vi, trots vår litenhet, har en militär flygindustri. Det ger oss en tyngd som Washington inte kan ignorera. Svenska Jas-Gripen finns i dag i Sydafrika, Tjeckien, Ungern och Thailand.
Däremot tog USA hem spelet hos Norge som valde amerikanska F 35 Joint Strike Fighter i november 2008. USA-ambassaden ville ge F 35 en konkurrensfördel genom att fördröja en exportlicens som skulle ge Gripen en mer avancerad radar. Det är en repris på agerandet när Finland 1992 skulle köpa stridsflygplan. Då väntade USA med att ge klartecken till att Jas i Finland skulle få bära amerikanska robotar. Finland valde amerikanska F 18.
Även vårt geografiska läge är en tillgång. I motsats till många andra västländer har Sverige hela tiden efter kalla kriget slut fortsatt att samla underrättelser om Ryssland. Också det är en hårdvaluta med växelkurs hos stormakter.
Ett annat svenskt kännemärke är en hög diplomatisk profil. Redan som Bosnienmedlare 1995–97 kom Carl Bildt ibland på kant med USA. Som utrikesminister har han fortsatt med hög svansföring. Även det ger Sverige än större tyngd i Washington än jämnstora länder utanför Nato.
