Sommaren 2004 sänktes gränsvärdet för hur mycket radon som är acceptabelt i bostäders innemiljö från 400 till 200 becquerel per kubikmeter. I ett slag ökade då antalet bostäder i flerfamiljshus som ligger över gränsen från cirka 1 procent till mellan 10 och 15 procent.
Trots att sänkningen till en början orsakade något av en rusning efter information och trots att Miljöförvaltningen gått ut till fastighetsägarna för att upplysa om deras skyldigheter är det fortfarande många som inte har genomfört några mätningar.
– Vi har nu påbörjat ett radonprojekt räknar med att under nästa år ha kunskap om cirka 50 procent av flerbostadshusen i Stockholm. Fortfarande fattas de kommunala lägenheterna, säger Gunilla Sallhed
De svar som hittills kommit in pekar på att andelen lägenheter med för höga värden hamnar kring de nivåer som beräknats.
– Problemen med radon är geografiskt utspritt och man kan nog inte säga att det finns speciella riskområden. Vissa fastigheter kommer naturligtvis att ha fler lägenheter som ligger högre än andra. Det kan också ha olika orsaker, vi tar bland annat in uppgifter om det finns blåbetong i husen och vilken typ av ventilation som används, säger Gunilla Sallhed.
Många vitesförelägganden har den senaste tiden gått ut från Miljöförvaltningen till privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som inte har mätt sina hus.
Även Boverket har reagerat på att alltför få villaägare mäter och åtgärdar radon. Intresset har varit svagt för det bidrag som utgår med 50 procent av saneringen eller högst 15 000 kronor. Man räknar med att cirka 280 000 villor har för höga värden i dag.
Det är relativt billigt och enkelt att mäta radon. Mätningen kostar mellan 300 och 500 kronor och villaägaren lägger själv ut en mätdosa som sedan ska ligga i två till tre vintermånader. För den som har funderat på en mätning är det alltså hög tid.
Även de som bor i lägenhet kan på detta sätt själva mäta radonet i bostaden. Och eftersom fastighetsägarna har försummat mätningarna har Hyresgästföreningen under hösten gått ut till sina medlemmar med erbjudanden om billiga mätdosor. Förhoppningen är att medlemmarna ska bidra till den största mätningen av radon som har gjorts i Sverige. Hyresgästföreningen har också kritiserat att bidrag för sanering endast utgår till villaägare och inte till alla fastighetsägare.
Statens strålskyddsinstitut uppskattar att radon i inomhusluften orsakar cirka 500 lungcancerfall varje år. Det kan ta mellan 15 och 40 innan man får några symptom och kopplingen till tobaksrökning är väldigt stark. Av de som drabbas är hela 90 procent rökare.
Regeringens mål är att radonhalten i samtliga svenska bostäder ska understiga 200 becquerel år 2020. Men med nuvarande takt kommer det målet att nås först om 280 år.
Hög radonhalt i var tionde lägenhet
Mer än var tionde lägenhet i Stockholm har för höga radonvärden. När gränsvärdet sänktes från 400 till 200 becquerel steg antalet drabbade bostäder dramatiskt. Stockholms Miljöförvaltning tar nu i med hårdhandskarna mot de fastighetsägare som ännu inte genomfört några mätningar.








