Hushåll med hög disponibel inkomst har enligt studien kortare kötid till vissa typer av planerad vård, skriver Östgöta-Correspondenten.

Hälsoekonomen Gustav Tinghög har tittat på köerna till sex olika vårdområden inom Östgötalandstinget under år 2007. Hans doktorsavhandling ”The Art of Saying No - The Economics and Ethics of Healthcare Rationing” visar att inom urologi, ögonsjukvård, gynekologi och hjärt-kärlsjukdomar finns inga skillnader i kötid mellan olika inkomstgrupper. Höginkomsttagarna visade sig däremot ha 34 procent kortare kötid till allmänkirurgi och 27 procent kortare till ortopedi än patienter med lägre inkomst.

– Det kan vara så att vårdsystemet är utformat av socioekonomiskt starka grupper. På det viset blir det mer begripligt för och gynnar därför också personer med högre utbildning och högre inkomster. Välutbildade kanske kan tala bättre för sig och manipulera systemet, säger Gustav Tinghög till Östgöta-Correspondenten.

Allmänkirurgi och ortopedi har längst köer men vad som gör att väntetiden för just de insatserna varierar efter inkomsten vet han inte.

I forskningsmaterialet har Gustav Tinghög inte sett några tecken på att kön eller etnicitet påverkar kötiden.